Happy new year.....

Ett år har gått, ett år med mycket elände men även med en del glädje. Vi kan i dom flesta fallen välja hur vi vill bemöta saker som händer runt oss. Mitt val är att inte låta mig knäckas av sorgerna som verkar överskölja mig och min familj just nu.
Min mamma har opererats för lårbensfraktur, operationen gick bra men hon är mycket förvirrad. 
Jag vet inte ens om hon känner igen oss.
Jag försöker fokusera på att hon dom sista dagarna innan operationen fick träffa dom flesta barn och barnbarn. Och givetvis hoppas jag att hon kommer att bli klar i huvudet igen.
Jag tänker på alla er vänner som finns omkring mig, även dem som inte är så fysiska men som finns där för att stötta på olika sätt. Om alla hade tänkt lite mer på varandra än på sig själva hade världen varit en bättre plats.
Jag är tacksam för alla positiva hälsningar jag fått detta året. Min mammas sambo Valter sa alltid
 - det är farligt att leva, man kan dö... Så rätt han hade, tag vara på livet här och nu och ställ inte högre krav på dig själv eller din omgivning än dom klarar av.
Gott Nytt År till er alla hoppas nästa år blir lite bättre.

Shopping och sjukhusbesök...

Efter en skön JUL  med fullrulle så lade sig lugnet i huset och jag började återgå i "normala" spår igen. Men på fredagskvällen kom mannen i huset med förslag på att vi skulle följa med våra vänner till Gekås för lite shopping på lördagen.
Ja varför inte tänkte jag, det är ju kul att shoppa och jag får motion samtidigt. Vi körde iväg på fm och det var inte så mycket folk där denna dagen. Gubbarna satt  i sportbaren och vi damer letade efter det perfekta fyndet , jo för i Ullared kan man hitta fynd som ingen annanstans.
En gång för många  år sedan köpte jag ett par joggingbyxor med "två rövar"... 
Ja det vill säga det var 2 bakstycken som sytts  ihop. Jag märkte inte det förrän jag kom hem :-)
Nåja denna gången blev det inte så mycket handlat, några tröjor och lite hushållsartiklar .

I dag blev det besök på sjukhuset för att hälsa på mamma som gått och trillat. Hon är som tur  av ett segt virke och har sin humor kvar. Jag och Henke kom dit och efter 5 min hade Henke sett sin "gamla" pojklagstränare komma linkande i korridoren,
Han sa - jag skall bara  se om jag hittar honom och säga HEJ. Å vips så försvann han, Freddie dök upp några minuter senare för att hälsa på mormor men Henke var försvunnen...
Efter 40 minuter gick jag runt på avdelningen och letade  efter honom ( jag menar barn som försvinner på sjukhuset har man hört talas om men karlar i 40 års åldern!!)
Efter 10 min hittade jag  honom sittandes i en matsal tillsammans med några han kände drickandes kaffe !
Ja det är då förväl att det inte bara är jag som är översocial i vår familj...

Så var denna julen snart över...

Vilken Jul!! Julafton med familjen och bästa vännerna, annandagen med lugn och vila och gårdagen med godaste julmaten hos svärföräldrarna för att sedan komma hem till cirkus Lundkvist!
Jo när min sida av släkten träffas är det Cirkus på hög nivå, vi är en bunke högljudda , pratglada allkonstnärer som delar gott och ont. Det är högt i tak när vi skrattar åt varandra och oss själva.
Och mitt i smeten springer barnen omkring och leker som barn brukar göra, och dom lär förmodligen sig ett och annat som dom kommer att minnas så där lagom tills dom skall tillbaka till dagis/skola igen.
I dag blir det ytterligare lite vila, det tar på en att vara så översocial som jag är. Men när jag ligger där på soffan och vilar så minns jag dom högljudda skratten med värme.
Tack alla ni som gjort min Jul helt underbar!!

Juldagen och julmagen..

Så var JULAFTONEN över även detta året, det blev en underbar dag med familj och vänner. Sovmorgonen blev lång och tv:n lockade till många timmars ryggläge. Jag började fundera på alla paket man fått och gett och blev då påmind om 2 små  paket som jag totalt glömt bort att jag köpt, dessutom har jag inte en aning om VAR dom är!!!
Jag hoppade upp ur soffan ( ja eller i alla fall tog mig ur den) och började leta, jag letade i garderober, byråar, städskåp ja t.o.m i garaget men ICKE, dom är borta!
Mitt minne och min koncentration är ju urusel just nu så det kopplar liksom inte. Känns som hjärnan skulle behöva en timeout.
Nåja tror att alla var nöjda OCH glada över det dom fick och någon gång i sommar hittar jag väl dom förlorade JULKLAPPARNA.

Lillejul och julefrid...

Så hände det sig att JULEN infann sig även på vår lilla gata i vår lilla by. Det kändes inte som jul eftersom termometern visade på 7 grader + !
Men vare sig  om det är  minus eller plus på termometern så kan vi inte skjuta på Jesus födelsedag, ja om man nu väljer att följa den tron. Själv struntar jag mer eller mindre i religionen, jag tycker att denna högtiden borde gå ut på omtanke om våra medmänniskor oavsett  vilken religion, sexuell läggning eller hudfärg man har.
Nåja JULEFRIDEN kom hit som ett brev på posten ( eller som man säger nu för tiden - som ett mail i inboxen). Inget stressande bara lugnet före stormen..
Sigge låg och lurade på KULORNA ( ja dem i granen alltså) , Hunden låg och gnagade på ett märgben som han fått i "förtidigjulklapp". Mannen satt och slappade i soffan och kvinnan kokade risgrynsgröt till ett helt  kompani.
Mannen hade fått en liten  ofarlig släng av städningssjukan , ja ni vet den sjukan som plötsligt uppstår när man inser att man MÅSTE städa fast man inte vill det! Kvinnan, som var en mycket klok kvinna, förstod att denna sjukan endast går att bota med en iskall öl. Hon trippade i väg till frysen tog upp ett iskallt ölglas, öste i en skummande öl och bara väntade  på att  huset skulle bli städat.
Och om det inte har hänt något ännu så sitter hon väl kvar och bara njuter av livet!
GOD-JUL ALLA VÄNNER.

Julefrid och magvärk..

Konstaterar att jag inte tål stress efter allt som hänt i år. Jag har varit ute i god tid med allt julplanerande, jag struntar i om fönstrena är smutsiga, dom flesta klapparna var klara i november ändå känner jag av stressen i magen.
Vi har stora omändringar på mitt arbete det skall givetvis leda till att allt blir bättre men för egen del har det blivit lite "too much".
Härom veckan kapsejsade magen med kramper och lätt feber, ca 5 timmar. 3 dagar senare var det dags igen, och efter ytterligare ett par dagar samma sak igen.
Nåja det blir väl bättre så småningom.
I dag har vi hälsat på mamma på "hemmet", sedan bar det av till Henkes mormor.
Med facit i hand så var det tur att vi bestämde oss för att ta ett sabbatsår med Goingerevyn, i 13 år har jag tillbringat mina juldagar, mellandagar och i bland även nyår på Sibbhultsfolketshus.
Detta året skall jag lyssna på min kropp och nästan slita ut soffan!
En som är proffs på att vila är katten Sigge.

Soffläge och planering..

Nu börjar ofta den riktiga julstressen för många, skinkor skall kokas, fisken skall lutas och klappjakten är i full gång. Innan om åren har denna tiden varit viktig för mig, jag älskar att springa på stan och planera inför julfester. Detta året säger kroppen att jag skall vila så mycket jag kan.
Jag begav mig in till stan ( Kristianstad för er som undrar) häromdagen för att uträtta lite ärenden. Plötsligt såg jag julshoppandet i en helt annan nyans, stressade otrevliga människor som tycker att det är ok att tränga sig! Har jag blivit vuxen? har mina rosa julsolglasögon försvunnit? Jag gjorde hälften av mina ärenden sedan tänkte jag - äsch det blir jul ändå.
Jag tog mina inköp gick sakta tillbaka till bilen och kom på mig själv nynnandes på Santa Claus is coming to town. Då insåg jag att julstämningen beror på hur jag mår i själen. Och om jag får lust skall jag njuta av att göra julgodis i min nya gryta.

Humörsvängningar och restauranbesök..

Denna dagen blev en lite lagom lugn dag, julfest på arbetet med tomte, paket och hela middevippen. Huvudet är en enda röra  kunde inte komma på hur jag skulle göra för att smsa ens! Kom hem trött som en trasa och sov en stund i soffan.
På kvällen bar det i väg till restaurang Rosegarden för att frossa i sig mat och dryck i långa banor. Jag vet inte vad det är för fel på mig men jag tror att varje dag är den sista var eviga gång jag äter ute! Minns en av gångerna när vi var på resa med all inclusive jag gick upp 2,5 kg på en vecka!!
Det måste bero på en tragisk händelse i min barndom.. eller är det helt enkelt så att min karäktär är av det sämre slaget, hahaha...   ;-) .
Det är en tröst att man omger sig med vänner som är likadana :-)

Bröstcancer och Livsglädje: Datorkrångel och köttbullar..

Bröstcancer och Livsglädje: Datorkrångel och köttbullar..

Datorkrångel och köttbullar..

Denna dagen blev det lite datorpyssel, vi behöver tömma datorn och rensa ut i den tydligen. Nåja med en nyinköpt hårddisk så tänkte fixat detta i helgen, problemet var att vi inte är så bra på datorer. Vi har endast en och den är inte precis ny, men som tur är så finns det folk som är bra på detta och jag tog hjälp av en väninna till att föra över bilder mm.
Det tog en stund men sen var det klart! Nu skall bara nästa vän komma hit och göra resten.
Nåja alla kan inte vara bra på allt!! rätt person på rätt plats så brukar puzzlet  bli lagt ;-)
Själv är jag bättre på att rulla köttbullar, två på samma gång så det fick bli min kvällsuppgift!
När det var klart blev det soffläge med katten på magen, vi låg bägge och tittade med långa blickar mot den sneda  taniga julgranen, katten med en önskan om att granhelvetet skall ramla  och alla kulorna skall bli till jakttroféer, Jag med en önskan om att den varit rakare och tätare. Jag är en riktig pedant i valet av gran men tyvärr blir det inte alltid som man vill ändå.
 Minns en gång när barnen var små och Frida och Freddie  hade följt med sin pappa för att  hugga julgran, när dom kom hem var Freddie jättelycklig han hade ju lekt jägare i skogen, Frida däremot grät och sa - det blir ingen jul för pappa har bara hittat fula granar!
När barnen sedan blev äldre så var där ett par hektiska år när vi skulle köpa gran på macken i byn. Dom flesta åren blev jag ovän med någon envis kärring eller gubbe som skulle ha just den granen jag sett ut!
Jo jag skäms lite när jag erkänner att jag tom har "snott en gran mitt framför näsan på någon som tyckte sig ha första tjinget till den granen jag sett ut och betalt, dock hade jag ju inte ställt den åt sidan så mannen tog den när jag var inne o betalade. jag sa åt ungarna - in med granen snabbt som attan innan gubben ser det (när han var inne o betalade).
Nåja det var många år sedan och jag hoppas att det är preskriberat nu.

Födelsedag och åldersnoja...

Jag fyller år i dag, jag har dock lite dålig koll på hur många år jag fyller! I morse svarade jag en gratulant att jag var ett år äldre än jag är!!
Jag har i alla är varit stolt över att jag fyller år samma dag som Benny Andersson. Det var det största jag kunde tänka mig i min ungdom :-)
Jag får ofta  höra av folk att dom har " slutat fylla år", jag tycker det är jättetrevligt om man tänker på alternativen !
Här hemma står granen  färdigklädd och väntar på julen, ja eller står o står, vi fick binda  upp fanskapet i fönstret för den var otroligt  sned och höll på att ramla!!
Katten ligger högst  uppe på fåtöljen och försöker fiska ner kulorna från granen, så nu  har vi dekorerat soffbordet med en vattensprejflaska...
När Henke  kom hem fick jag en fin  ring i present, ( fast egentligen  hade jag önskat mig en hjärna som inte var så förvirrad!!) .
Känner mig dock lite bättre  över såret!! så det går på rätt  håll mina vänner! Håll bara ut med mitt förvirrade huvud.

Julstädning och prestationsångest...

Jag är väldigt  förundrad över att många av oss fortfarande  2013 håller på med julstädning!! Vi sätter upp värderingar som är svåra att leva upp till, vi försöker försvara oss med att - jag gör det bara för min egen skull, eller -jag städar BARA  ordentligt en gång om året..
Är vi då bra förebilder för våra barn? Vad gör det om inte köksskåpen är städade till jul? Varför kan man inte i stället städa dem på sommaren när kvällarna är ljusa och man har mer ork?
Dom flesta människorna jobbar  dessutom heltid till skillnad mot vad man gjorde i början av seklet när julstädningen nog var som störst.
Jag  kommer inte att städa mer än vanligt! jag vet att det blir JUL ändå! Jag vill vara pigg till jul så mina nära och kära känner sig välkomna!
Jag kanske städar något köksskåp eller någon garderob efter jul i mellandagarna när man är ledig... nää förresten jag skiter nog i det oxå....
LIVET  kan vara så mycket kortare  än vi tror och inte fasen vill jag lägga onödig tid på tråkiga saker!
Statusen på min hälsa är för närvarande lite underlig, koncentrationssvårigheter som ger onödiga effekter
( glömmer tider, namn, mm)  huvudvärk, vätskeansamling i operations området, magproblem, lätt feber från dag till dag.
Men det blir säkert BÄTTRE så småningom.

Granjakt och julpyssel..

Mitt bonusbarnbarn har varit  på besök i natt. Igår gick vi på granjakt hos grannen för att leta upp en fin julgran. Vi hittade en som vi båda tyckte var fin och bestämde oss för att vi skulle gå tillbaka dagen efter för att hugga den.

När vi kom hem sa jag åt henne att vi  skulle förbereda med att ta fram julgransmattan. - ja å glöm inte fotbadet till granen sa hon ... 

Kvällen spenderade vi på IKEA för att äta julbord, vi hann med lite fika i Osby oxå hos Annika och Paul. 

Trötta av all  friskluft dök vi i säng tidigt.

På morgonen låg vi och myste i sängen tillsammans med katten, Henke var förvisad till att sova i soffan. 

Vid 10 snåret gick vi i väg och högg vår julgran, vi sjöng jullåtar på vägen dit och populärast  var "Staffan var en tallegren".

Eftersom det är många plusgrader så tog vi in den nästan direkt. Så efter att vi gjort lite ärenden så klädde vi den tillsammans. 

Det blev en riktig mys helg. 

Ajaj och ojoj..

Jag borde ta jobb som vattendispenser.. mitt operationsområde bara vätskar o vätskar sig. Var hos dr i dag och kollade så det inte behövde tömmas igen. Men jag skall avvakta.
Kom hem och var trött som satan, mötte Rasmus i köket där han håller på att baka lussebullar och maränger!
Då blir man glad !

Märket tydliga tecken på senildemens hos mig själv just nu, glömmer tider, namn, ord mm. Men försöker tänka positivt ( men har tom svårt för det just nu) . Vet ju att det beror på det jag gått igenom och att det kommer att försvinna.

Synsätt och grannsämja....

En alldeles vanlig dag blev denna dagen, lite arbete, lite skoj, lite julplanering. Rasse och Sara kom hit och lånade gummistövlar... dom skulle hugga gran. Nu e jag lite orolig för att han skall använda mina stövlar som julgransfot eftersom han plötsligt börjat tycka att allt är svindyrt!! ( blir ofta så när dom skaffar eget bo :-) )
Hade en liten flicka på besök som skulle till ögonläkaren i morgon för att kolla synen, - ser du dåligt ? frågade Henke. - Nä sa flickan, inte i dag men kanske i morgon....
På Facebook skrev jag en liten rad om att jag precis gjort och ätit ost och baconpaj och att jag var sugen på kaka till efterrätt. En timme senare ringer min ena granne Helena på och ger mig hembakade finpepparkakor!!! vilken omtanke!!
Och i kväll har jag ju HF ( henke fritt) eftersom det är fotbollskväll , här skall njutas!
Jag har ju som sagt ännu inte mött en kalori som jag inte tyckt om!

Nobeldagen som blev bortglömd..

I dag var det minnesstund för Nelson Mandela, en man som betytt mycket för världen. Plötsligt glömde vi bort att det var Nobeldagen och fokuserade i stället på en död man.
Visst var Mandela en fantastisk människa och länge leve dem som går i hans fotspår, men vi får inte leva i det förgångna utan borde kanske fokusera mer på dem som viger sina liv för andra viktiga saker. Därför bör vi glädjas åt dom som i dag fått nobelpriser för sina insatser i olika ämnen.
Själv kan jag inte ens fundera ut hur jag i hela världen skall klara av att hinna baka, städa och laga mat innan jul.. Men det finns ju i och för sig inte  något pris för det heller...

Längtan och julbestyr..

Det är grått och trist just nu, den utlovade "vargvintern" lyser med sin frånvaro än så länge. Här hemma börjar reslusten göra sig påmind , känslan av att åka ett par timmar så vips är man i ett land med sol och bad.
Vi har rest en del runt medelhavet och vår absoluta favorit är Kreta, den Grekiska övärlden är som prozac för hela kroppen.
Dessutom är grekerna ett mycket trevligt  folk! nu drog jag alla över en kam.. där finns säkert rötägg där oxå men dom har vi sluppit på våra resor.
Och maten!!! den är suverän!! aldrig har väl solmogna tomater och solmogen gul lök smakat så sött som i en grekisk sallad på Kreta!!
Nåja just nu måste jag försöka koncentrera mig på julbestyren , Själv har jag haft "smygpremiär" på att klä en gran, Jo för jag har alltid älskat granar och vill helst ha en på ovanvåningen, en i tv:rummet nere och en  liten i köket. Men härom året fick min man nog av att jag aldrig kommer ihåg att vattna granen där uppe så han sa - nu får du ta in en gran i huset i fortsättningen!!
Jag tänkte att det är bäst att göra som han sa för jag vet ju hur jobbigt det är med alla barren. Så förra året blev det bara en gran. I år kom jag på en lysande ide, jag köpte en plastgran till ovanvåningen!!! Ja så jäkla smart är jag! I dag när min man var borta så satte jag ihop den och i bara farten så råkade jag klä den oxå!!
Nu är ju frågan hur  jag "gömmer" en stor  färdigklädd gran för min man???
Jag kanske skall ta på den min brudklänning?
Nä jag får väl ta ett par kvällars suckande och ojande det är det ju faktiskt värt.

Stavning och kattkiv..

Som ni säkert har märkt så har jag problem med att stava rätt. Jag har kämpat med detta sedan skolan men senaste åren har jag lagt bort kraven på att allt måste vara perfekt.
Jag får lite pikar ibland men ärligt talat så skiter jag i det!
Jag har under många år skrivit både sångtexter, manus, dikter mm och jag har fått positiv kritik på det jag gjort ( jo givetvis har jag även fått negativ kritik det hör liksom till).
Det är inte det att jag inte tycker att det är viktigt att kunna läsa , skriva och stava men jag tycker ibland att vi fokuserar på fel saker. Om ett barn/ ungdom hela tiden får höra att han/hon stavar fel så hämmar det fantasin!!
Tänk dig att du skall ha sex med din drömpartner och så klagar han/hon  på dina bilringar eller din något för stora rumpa, hur hade det känts??
Om man är en bit över 40 så har man förhoppningsvis lärt sig hantera sånt ( en kick i skrevet brukar funka) men om man är i 20 års åldern är det inte lika lätt att tackla!
Och ett barn som blir påhoppad om alla fel han gör kan ju växa upp till en osäker 20 åring.
Denna andra advent har varit en riktig slappedag, Det har blivit soffhäng framför kaminen hela dagen, emellanåt med en katt på magen. Tyvärr har Sigges humör inte varit det bästa, han har "provat" att gå ut för att busa av sig ett par gånger men snön är ju så ohyggligt äcklig!!
Då blir han "stygg" och sticks.... ja alltså sätter klorna i mina fötter när jag går förbi. Hoppas han lär sig gilla snön innan våren kommer annars blir det till att köpa inneskor.

Soffhäng och solglasögon..

Den där Sven har ställt till det för mig, mina hyfsat nyputsade fönster ser för jäkliga ut!! Min bil är ännu värre! Men min sjukdom har lärt mig att man kan förtränga sånt där och om det är svårt så åker solglasögonen på för då ser man det inte!!
Fick åka till Hässleholm för att lämna  in vår hemtelefon ( är en "LillBabs" mobil) nyköpt men krånglar, dom jag pratar med säger att det försvinner ibland. Gick inom Ö&B för att köpa kattmat, drogs direkt till julsakern  men efter att ha satt upp en blinkande ljusslinga utanför fönstret så har jag besöksförbud gällande alla julsaker som lyser, blinkar eller  låter .... min man påstår att det har satt sig på hjärnan, hmm känns visst som det blinkar och låter där inne emellanåt  :-)

Igår  var det ju konferensen med Disaprojektet och i dag  var det en tidningsartikel i Kristianstadsbladet . Letade igenom tidningen 4 ggr innan  jag hittade artikeln på sista sidan... Nåja Sven var väl den stora nyheten igår.
Statusen på kroppen i dag  är, trött, huvudvärk, svullen, förvirrad men jävligt glad att jag kan känna allt detta :-)

Konferens med stormstyrka..

Denna dagen var jag inbjuden som gästtalare på en konferens om ett projekt som pågått i ca 1,5 år. Projektet heter DISA ( Diagnos i samarbete) och går i kort ut på att man har ett team med personer från vården, försäkringskassan, föreningen Fenix som samverkar kring patienter med olika cancerdiagnoser.
Detta har varit helt fantastiskt för min egen personliga del, jag har haft en kontakt med en sjuksköterska som stöttat mig i alla lägen. Hon och min försäkringskassehandläggare ( försök säga det fort ett par gånger i rad) har möjliggjort rehabilitering på ett bra sätt och visat mig allt som vården har att erbjuda. Nu är projektet snart färdigt och jag hoppas att det kommer att få fortsätta i framtiden, och jag hoppas framförallt på att det startar i alla våra Kommuner/Landsting!.
Hela dagen har varit intressant ( men super jobbigt för huvudet ), Körningen in till Kristianstad var en historia i sig själv, vinden tog tag i min lilla bil vid flera tillfällen och det slutade med att jag likt en 80 årig gubbe med hatt satt och höll krampaktigt i ratten med näsan framme i rutan. När jag närmade mig stan körde jag endast i 80 ( på en 90 väg! = dödsstraff enligt min man) det slutade med att tom bussen körde om mig!!
Hemresan blev dock lite bättre även om vinden fortfarande var stark.

I stormens öga..

Så var Sven över oss med dunder och brak. Stundom låter det som han tänkte ta taket med sig.

Då är man tacksam att man har varmt och skönt och att man slipper ge sig ut. Skänker en extra tanke till alla dem som av olika anledningar måste vara ute i ovädret. 

I dag har jag hälsat på mina vänner på kommunhuset och lilla butiken. Så mysigt men är helt slut när jag varit social ett par timmar. 

När jag kom hem låg det ett underbart julkort från Tova & Ellie ( Ellie fick den ena klänningen jag sydde och Tova fick lite annat) 

Ljusslingor och huvudbry...

Stormen Sven är på väg in och jag funderar på varför det känns som det kommer fler och fler stormar ? Eller är det så att vi uppmärksammar dem mer med namngivning och allt.
Jag kan inte minnas att det stormade så mycket när jag var liten ( typ på 1800 talet) men det kanske var så att man i stället koncentrerade sig på andra saker?
Nåja här hemma har det hängts upp en fin ljusslinga, jag jobbade hårt med att spika upp fanskapet!
hittade ingen hammare så jag fick ta en trä knubb från kubbspelet att slå med.
Jag satte i kontakten och den lyste så vackert... i ca 1 timme!!!!!
Sedan dess har den varit helt död!Vet inte om jag skall lägga någon tolkning i detta. Det blir till att handla en ny slinga.
Just nu är jag inne i en "downperiod" , jag börjar så smått komma tillbaka efter sommarens sjukdomar. Men huvudet följer inte med, jag missar /glömmer saker hela tiden. Även saker jag tycker är roliga!
Jag antar att det är nu utmaningen börjar,

Täckviftning och julpynt...

Jag har aldrig idrottat, inte tränat inför någon tävling eller något mästerskap. Mitt liv har bestått av annat som uppfyllt mitt hjärta, familj, vänner, musik och framför allt teater. Och inför en föreställning tränar vi lika hårt som en idrottsman inför en tävling, det ligger månader av planering och

framför varje framträdande.
Men har har jag plötsligt fått upprättelse!! jag har snart svart bälte i täckviftning!!!
Mina nattliga svallningar blir fler och fler, jag vaknar upp flera gånger per natt och det känns som jag fastnat i en finsk bastu. Jag förstår inte dem som kallar det för flickbrus , för det första var det längesedan jag var en flicka och för det andra är det inte något brus, utan mer som en värmeexplosion!
Nä jag skulle vilja kalla det för KEX... ( kvinnoexplosion) !!
Tänk om någon forskare kunde komma på hur man tog till vara på den energin och värmen!! Jag svär på att vi kunde sänka våra el kostnader med hälften!!!
Det hade väl ändå genererat i ett litet Nobelpris!!!
Nåja, trött som en "skurlase" är jag nu men  det får bli lite julpyntande i dag. Ha en bra dag alla där ute!
träning

Reflektioner och huvudvärk...

Varit på möte i dag på mitt arbete, mycket intensivt men oxå trevligt. Jag märker dock tydligt av att hjärnan inte är med som förr ( å den var inte särskilt aktiv på den tiden heller)..
Jag undrar om det är cancern, biverkningar av medicinen eller efterdyningar / reflektioner av allt ihop som gör att hjärnan känns som mos efter en timme?
Jag blir trött snabbt och har svårt att fokusera men det blir säkert bättre så småningom ( annars tycker jag synd om mina nära och kära).
Medicinerna ger även mer och mer svallningar , speciellt om nätterna. Säger som innan tur att medicinerna finns, synd att man behöver använda dem.
Jag har funderat mycket denna sista tiden på hur vårt samhälle är uppbyggt när man blir sjuk en längre tid. Om jag hade kunnat bestämma efter hur jag mår så skulle jag börjat arbeta lite och sakta öka det , men nu är jag snart på dag 180 och efter det är det slut med ersättning från försäkringskassan. Ja det är faktiskt inte dom som satt reglerna utan vår regering.
Så när man nu skall rösta nästa gång kanske man skall kolla upp lite var dom olika partierna står i såna här frågor.
Man känner sig stressad och orolig och detta påverkar ju läkningen negativt. Huvudvärken är en ständig följeslagare nu mer.

Adventsfirande och julskyltning..

Så var det första advent igen, morgonen startades med pannkaksfrukost med grädde och hemmagjord björnbärssylt. Det är något visst med advent i alla fall, jag har nästan samma förväntningar nu som när jag var liten. Jag tillhör ju dem som älskar julen! helst om det är mycket folk här hemma. Som tur är har min man inte heller något emot att ha gäster.
På fm gick jag en sväng i skogen för att samla ihop lite småsaker att ha i min adventsljusstake, eftersom det blåst rejält här sista dygnet så hittar man alltid lite nerfallna grenar, kottar mm.
Det blev en skön skogspromenad med  hunden, det var ju 9 grader varmt i dag så det kändes mer som en höstdag än första advent.
På eftermiddagen körde vi till Broby för att gå en sväng på julskyltningen, - det räcker med en "vanlig" jacka, sa min man det är ju varmt ute. ( Å varför i hela världen lyssnade jag på honom när det gäller kläd råd). Jag tog på mig en "vanlig" tunn jacka och åkte iväg.
Om jag hade stannat upp en stund och tänkt mig för så hade jag kommit ihåg att jag ALDRIG varit på någon julskyltning utan att frysa!!!
Så blev det även denna gången... traditionerna håller i sig.

Lussekatter och adventsfika...

Så har denna dagen snart gått, mitt lilla bonusbarnbarn var med mig och handlade då kassörskan erbjöd henne en adventskalender ( ni vet en sån där gratis Ica kalender) . Glad i hågen travade hon ut med mig ur affären klämmandes och kännandes på kalendern, - jag tror det är choklad i den sa hon. Nä sa jag det är bara en vanlig kalender. - då är det nog leksaker i den.. Jag försökte åter förklara att det nog bara var bilder där. Den stackars tösen tittade på mig med fasa - och plötsligt kände jag mig som om jag var 100 år gammal.

Vi vuxna höjer hela tiden våra barns/ barnbarns behov och vi gör det enbart av kärlek men ibland skulle vi kanske tänka efter lite och låta dem ha det lite tråkigt. Nåja på eftermiddagen  efter att vi haft tråkigt en stund så bakade vi lussekatter och rullade köttbullar  så det stod härliga till. Å när kvällsmörkret sedan länge sänkt sig över huset lade vi oss i sängen och lyssnade på Pettson och Findus .

Klänningar och julbord...

Under min sjukskrivning har jag försökt att hålla hjärnan igång ( det lilla jag har) bland annat har jag skrivit sketcher, skrivit en barnbok , bakat och lagat mat jag aldrig förr gjort, och dessutom har jag sytt lite  barnklänningar för att slå ihjäl tiden. Det går inte fort och dom är absolut inte felfria men jag hoppas att dom som skall få dem tycker att dom är ok.
Eftermiddagen i dag gick åt att försöka planera kvällens julbordsbesök, det vill till lite planering när man närmar sig 50 och dessutom bara har ett bröst!
Jag letade fram min "lilla" sminkväska och började spackla, sedan blev det hårvård en liten stund och till sist kläder, jag lovar det är skit svårt att hitta något till denna kroppen!! liten och "stacktjock" och efter min bröstoperation har jag bara A-kupa men är ju fortfarande kraftig å vet ni hur svårt det är att hitta en Bh som passar då??
Just nu är det helt kört då jag fortfarande är svullen över operationsområdet så jag kan inte ha någon bh alls. Fick leta upp ett gammalt linne och fästa en liten kudde som skyddade.
Nåja jag kom i väg och blev bjuden på ett fint julbord på Broby Gästis! Trevligt att träffa alla arbetskamrater och andra som jobbar inom kommunen.
Med andra ord så blev detta en härlig dag.

Mobilförbud och granrötter

På söndag gäller det, då får man inte smsa, facebooka eller göra något som stjäl uppmärksamheten från sin körning. Nu kan man ju hoppas att vi trafikanter tar denna lite luddiga lagen på allvar. Man undrar ju hur många olyckor som berott på att någon har facebookat?
På sjukfronten är det lite ändring, jag är lite piggare och mår inte så illa längre. Tyvärr är jag svullen över operations området ännu men det skall väl ge med sig närmaste veckorna!
I dag har jag haft några arbetskollegor på fikabesök, det blev mycket prat och skratt. Många gångerna är det dessa oplanerade möten som blir bäst.
Hann med en promenad med hunden oxå , jag borde ha en varningstriangel runt halsen när jag är ute.. först slängde jag en kotte rätt i huvudet på hunden och 3 min senare slog jag en "värmylla" som hette duga (det kan ju bero på att jag gick och kollade min mobil.) Jag tillhör dem som i princip kan snubbla på en fis....
Jag dök rätt ner i löven på stigen och likt en värkbruten akrobat tog jag mig upp igen för att direkt kolla om någon sett nått..
Men skogen stod där så tyst och ingen hade sett det som skett, ibland har man tur!

Tidningskändis och finbesök..

I dag har jag haft "finbesök", ja inte fasen är hon fin i kanten men dock en fin vän. Hon heter Ellinor och bor i Mönsterås, vi har känt varandra i ca 40 år ( hmm ändå är vi inte äldre än 35, tycker vi själva.. jaja matte har aldrig varit mitt starka ämne). Hon kom med en fin tomte och en ljuslykta!
Det blev fika, skratt och gamla minnen. Nästa besökare blev Rasmus och Sara ( Rasmus har ärvt sin mors näsa för fika). Det blev en trevlig förmiddag!
Jag skickade ner min man  för att köpa tidningen på morgonen ( där är en jättefin artikel om mig i Norra Skåne och en lite mindre artikel i Kristianstadsbladet) . Han kom hem en stund  senare med frukost och utan tidning!! Å han som säger att jag är rörig i huvudet!!
Måste säga att jag var stolt över Peter Paulssons reportage i Norra Skåne i dag!!
Hann med en snabb dusch oxå, men när jag stod på toaletten och kollade mig i spegeln kom det en liten tår, mitt sår är svullet och ser ut som en barnrumpa....  Det är fasen inte lätt  att vara "loj å fåfäng"....  Det konstiga är att när man mist sitt bröst så glömmer man hur det såg ut innan, man tänker i stället - å vad jag saknar mina gamla bröst. Sen råkar man se någon gammal semesterbild på sig själv i bikini och minns plötsligt att det enda som var bra med dem var att dom var långa o platta och var bekväma att ligga på när man låg på magen.

Tidningsbesök och sjukbesök...

I dag ringde tidningen Norra Skåne hit och ville göra en intervju ang att vi tar ett sabbatsår med Goinge revyn nästa år. Det blev en trevlig pratstund med samtalsämnen om allt och inget.
Jag har ju gått ensam här hemma så länge nu så det är ju trevligt att få prata av sig lite...  ( Ja ni som känner mig vet ju att jag har "svart bälte" i att prata).
Vi pratade mycket om att vissa saker är svåra att prata om och framför allt att skratta åt. Jag menar att så länge man har förmågan att skratta åt sig själv så brukar livet te sig lite enklare. Intervjun kommer en av dem närmaste dagarna.
Eftermiddagen gick åt att besöka bröstcentrum för att "tappa" såret på vätska, nu var det inte så mycket som jag hade trott ( skumt eftersom det är mer svullet och stramar mer nu).
Om inget annan inträffar ( ta i trä) så vill min läkare inte se mig förrän på ett års kontrollen, å jag känner precis likadant :-)
Nu måste det börja gå uppåt.

Så länge jag orkar....

Jag vill slå ett slag för vänskapen. Jag har den stora äran att ha ganska många vänner. Vänner kommer i alla former, det finns dom man ringer till när man behöver stöd / hjälp eller när man vill berätta något trevligt, det finns vänner man bara festar ihop med, vänner man växt upp med, facebookvänner .. ja listan är hur lång som helst. En av mina "bästa" vänner är Annika, vi har växt upp ihop. Genom åren har vi varit med om både upp och nergångar, hon har alltid stått bredvid mig i alla läge och jag bredvid henne.
Vi rymde hemifrån när vi var 6-7 år. Fick för oss att vi skulle flytta till hennes familjs stuga som låg någon mil från vår by.
Allt gick dock bra då hennes moster och morbror råkade se oss lifta på väg hem.
Man behöver inte vara jämngamla för att vara goda vänner enligt mig, en av mina vänner som tyvärr gick bort härom året hette Assar , han var född omkring 1930. Vi träffades ibland och fikade och han berättade  massor om hur det gick till förr i världen. Han berättade om mångskifte och om när hans far gick "julaspöge" mm.
Nu är det ju så att vissa människor inte har samma möjlighet till vänskap av olika anledningar, det kan bero på språksvårigheter, autism eller autismliknande problem mm. Därför vill jag informera om att man kan få möjligheten att vara kontaktperson eller ledsagare till människor med dessa svårigheter.
Det kan  innebära olika i olika kommuner men man kan säga att det är en sortss vänskap där man hjälper den enskilda att komma iväg på sånt som denna inte har möjlighet att göra själv.
Det är ett bra sätt att göra någon annan människa glad!

Cupcakes och myspys..

I går kväll var jag otroligt rastlös, jag kände mig dessutom irriterad på allt o alla. Vad gör man då?
Ja antingen låter man allt vara eller gör man något så man får utlopp för känslorna. Själv började jag baka.. Provade ett nytt recept på chokladcupcakes som jag hittade på en skitbra bakblogg http://bakalitenkaka-tove.blogspot.se/ .
Jag som bara bakat cupcakes 2 ggr gjorde en hel plåt superfina cupcakes!!
Under tiden som jag försökte koncentrera mig på detta kom min lille son Rasmus hem en sväng innan jobbet.
Skall sanningen fram är det han som är mästerbagaren i vår familj, men denna gången slapp han baka.
Som sagt var så blev kakorna goda och gubben fick med sig några till vännerna.
Lika bra att inte ha så många hemma när man har så dålig karaktär som jag ;-)

Brasvärme och bantning..

Råkad kolla i spegeln efter duschen i dag, inte roligt undrade en stund på om jag skall göra något åt det  och kom på något bra!!!! jag kör 2:5 dieten!! ja alltså mellan 2 och 5 på dagen så skall man inte äta något sött!!! smart va?  får nog bli en bok om detta nästa år!
Äsch bantning är ett otyg som föder ångest. Äta mindre och röra sig mer är det rätta enligt mig, och då får jag vänta till våren när kroppen klarar av det. Just nu är jag för nergången enl SSK.
Efter  maten blev det lite soffmaraton och en härlig brasa i kaminen. Julstjärnorna hänger på plats och stakarna står redo, nu  kan advent komma när som helst.

Julklappshandlande och vilopaus...

I dag stod det vila på mitt schema, det blev en liten skogspromenad  med hunden och sedan intog jag ryggläge framför tv:n. Jag hade bestämt träff med min väninna som skulle hit och fika men i sista stund ändrades planerna till att åka till Hässleholm för att handla lite småsaker.
Väl på plats hade jag turen att "springa" på några perfekta julklappar. Hittade dessutom några fina saker till mig själv och eftersom hunden viskade  till mig precis innan jag åkte hemifrån - matte! jag vill att du köper dig något fint i julklapp från mig för det är du värd . Så kunde jag inte neka detta fina erbjudande. Och när jag ändå var på G så kom jag på att katten oxå sagt något om det förra veckan, så det blev 2 julklappar till mig själv.
(Å det är så mina vänner man får en bra jul ;-)....
Nu är dom flesta julklappar klara, tack o lov för internetshopping!!
Väl hemma blev det soffläge igen, det är inte mycket det fina tål....
Nu har jag bara ett par dagar kvar på mitt penicillin men det vätskar fortfarande mycket. Jag är som en levande vårbäck ;-)  ja fast kanske inte lika full av liv...

Provtagning och julklappar..

I dag blev det sjukhusbesök igen, börjar känna mig hemma i korridorerna där. Denna gången var det kvinnokliniken som fick mitt besök, cellförändringar stod på schemat denna gången. Börjar kännas som varenda cell spökar i kroppen nu. Hade turen att få en underbar läkare och hade turen att träffa på en gammal bekant som arbetar där som tog sig tid till att sitta ner och lugna mig en liten stund! så jäkla skönt!!
Nåja allt gick bra och nu får jag vänta ett tag till provsvaren kommer.
Jag åkte en sväng till affären och handlade lite, hittade ett par julklappar oxå.
När jag kom hem blev det soffläge. Katten blev överlycklig och kröp upp på magen på mig och lade sig.
I efterhand väljer jag att fokusera på det som varit trevligt i dag. På så sätt kan man orka gå vidare och vidare....

Höstvår...

Tider är ur led, ja eller nått. Det är en korsning av höst och vår i luften och jag som vill sätta upp mina adventsstjärnor! Men för första året på länge drar jag mig för det.
Till mina vänners förtvivlan brukar jag inte orkar vänta tills första advent innan stjärnorna kommer upp i fönstren, inga tomtar eller annat jul "pjuck" bara ljusen och stjärnorna. Det känns som en "strimma hopp i mörkret".
Men i år drar jag mig som sagt var, kan ju bero på att jag är sliten som satan oxå.
Jag drar mig för att gå ut bland folk just nu eftersom jag är svullen och inte kan använda bh och därför inte heller min protes. Lustigt att man bryr sig om sånt egentligen, jag hade ju inga problem med att gå ut när brösten hängde vid naveln...
Nåja allt har väl sin tid.
Hemma på våran gata i kvarteret har vi en stor skog precis bredvid, där ligger det en gammal pestkyrkogård ( det är i alla fall den information jag hört) Jag promenerar där ett par gånger i veckan med hunden, varje gång tänker jag på dem stackars människorna som ligger där. Tänk vilket liv dom har levt. Det blir en påminnelse om att vi har det väldigt bra trots allt.

Så hände det sig att det åter blev morgon..

Söndagsmorgon, solen lyser starkt in genom mina fönster och letar sig in i varje skrymsle i mitt hus. Kan inte förstå var allt damm kommer ifrån!!
Det är ju bara några dagar sedan jag bad min förskräckte make om att han kanske kunde damma nu när jag är sjuk ( infektionen, cancern och penicillinet har slagit ut mig totalt ) han tittade på mig som om jag bett honom om att få koka hans testiklar till frukost! - Men jag HATAR ju att damma blev hans icke genomtänkta omedelbara svar...
Jag kunde inte hålla mig utan började asgarva och sa - å jag älskar att damma och har gjort det i 8 år nu!!!! tror du på det?? Jag tycker det är precis lika tråkigt som du!!!
Han fann sig snabbt och drog en djup suck sedan satte han igång, när hälften av rummen var dammade fick stackaren ta sig en paus vid datorn en timme innan han fortsatte igen.
Hur kommer det sig att vi fortfarande lever med dessa könsuppdelningarna? jag skall erkänna att jag är min största fiende i detta , jag har alltid tagit hand om städ, tvätt, mat och ungar. Jag har däremot aldrig varit riktigt proffsig på något av det. Mina barn har fått hjälpa till hemma sedan dom var små, jag lagar mest "gammal" svensk husmanskost typ kålpudding mm, jag tvättar gärna men hatar att stryka och städar det gör jag när jag känner för det.
Efter min cancerdiagnos känns detta som ett ok recept för att få njuta av livet. Tänk om cancern kommer tillbaka , då vill jag inte sitta där och tänka .. hm  80% av min tid på jorden har gått åt att städa och att oroa mig för att allt inte skall vara perfekt. Nä jag vill kunna tänka  .. hm  jag hade lite damm överallt men fan vad jag har njutit av mina nära och kära.

Snacka om att vara i dålig kondition!!!

Så kom då den dagen  när jag åter skulle gå ut med hunden en runda. Jag stoppade fötterna i mina rosa gummistövlar slängde på mig en gammal urblekt jacka ( jo för hemma hos oss på landet behöver man inte matcha) och travade i väg. Efter 3 meter upptäckte jag att jag glömt hunden inne...
Nåja skam den som ger sig, släppte ut hunden och gick upp i skogen.
Det tar ca 2 min att gå upp i skogen och där efter promenerade  jag i 10 minuter!! vid detta tillfället var jag på väg att svimma av ansträngning!! tack o lov så ringde min mobil och jag satte mig ner på en sten och pratade. Efter samtalet blev jag sittande där på stenen en stund och filosoferade om livet.
Tänk vad skönt livet är när man har en sten att sitta på!

Visst fan är man sexig...

Vaknade i morse torr och fin ... jo i denna åldern är det ett bra tecken. Masade mig ut i duschen råkade slänga en blick i spegeln när jag duschat klart..
Inte fan är det vackert! blekfet, enbröstad med ett utseende som bara en mor kan älska. Började då fundera på det där med utseenden, vad är vackert? vad är sexigt? Inte fasen hade jag velat dejta mig själv om jag varit kille.. (Bör nog ge min man en fin julklapp som tack) men vad är det som gör att vi förälskar oss i olika personer?
Vem är vacker? i mina ögon är ärlighet vackert! jag är oxå en stor Fan  av personlighet ,att våga vara sig själv och att man kan umgås över gränserna dvs man behöver inte tycka likadant bara för att man lever i hop eller umgås. Hur som helst så är det tur att vi alla är olika annars kunde vi aldrig få ihop ett puzzel.

Jag (är) läcker...

Vaknade tidigt i morse och det var blött i sängen, jävla katt tänkte jag, har han pissat i sängen!!!  jag for upp som en skållad råtta och upptäckte att jag oxå var blöt. Jag kände plötsligt hur det rann från operationsområdet ( som jag nu mer kallar för ickebröstet) plåstret var överfullt av vätska och när jag tog av det rann det som från en liten kran från dräneringshålet. Snabbt in i duschen och duscha sedan sätta på ett vattenresistent plåster. Efter detta stressiga uppvaknandet var det bara att slänga sängkläderna i maskinen, ge katten lite extra godis ( som ett litet ursäktande för mina elaka tankar) och droppa ner i soffan med en puls som om jag varit på annandagsrea..
Någon timme senare  masar jag mig ur soffan för att äta lite frukost, jag hänger lite tvätt och sedan blir det soffan igen ( denna jäkla infektionen och antibiotikan tar ut sin rätt)
Nu har katten förlåtit mig och han hoppar upp på mig i soffan trampar runt lite och lägger sig sedan på filten över mitt ickebröst...
20 min senare blir det för varmt för honom så han hoppar ner och lägger sig på mattan, jag reser mig för att hämta en kopp the när jag upptäcker att plåstret läcker och filten är rejält blöt!!!
Sigge har "masserat" ut vätska när han trampade runt....   samma procedur med dusch och plåster.
Tror minsann att detta blir en spännande dag!! Ha en bra dag ..

Grå november.

Grått, gnälligt, genomtrött . Ligger mest på soffan och väntar på att bli frisk. Orkar inte göra mycket mer, tack o lov för internet i alla fall 😀 

Henke är glad att jag inte orkar shoppa! Men han har nog aldrig hört talas om internetshopping 😄 .

Annars rullar det på så sakta. Önskar jag hade haft mer energi så jag kunde städat lite, men i dag har jag i alla fall orkat laga lite lunch . 

Hopp om livet

Jodåsåatt... nu är man hemma igen med dunderkur antibiotika och alvedon. Visste ju att något var rejält  fel när matlusten försvann helt !! har inte hänt sen  hösten 89...
Det blev ett  dygn på sjukhuset och ett konstaterande om att det var rejält mycket vätska i operationssåret. Men mitt i allt elände var jag i alla fall GLAD  att jag fick vård, det var ju ingen som ville ta emot mig när jag ringde till dom olika läkarkontakterna, jag hade ju  hamnat " mellan" stolarna..
Vad jag minns så var det mycket roligare sist jag hamnade mellan några stolar :-)
Nu blir det till att hålla sig i skinnet  den närmaste tiden, har ju fortfarande illamående och huvudvärk men Dr tror att det skall klinga av när penicillinet fått chans att verka . Orkar ju med nöd och näppe gå på toa.
Jag trodde att jag legat färdigt på soffan för ett rejält tag framåt men  den får stå ut med mig ett tag till. Just nu har jag en personlig "kris", vi har valt att hålla uppe med Goingerevyn  nästa år, anledningarna är många. Min hälsa och det faktum att jag inte orkat skriva allt manus än är en orsak, två personer i ensamblen har önskat ett sabbatsår för att kunna umgås med nära o kära  en jul och en person i ensamblen har fått ändrade arbetsförhållanden. Därför tar vi alla nu ett sabbatsår och planerar för en rejäl återkomst 2015!!

Sjukhus och elände..

Då blev det en jobbig farsdag detta året oxå.  Tänker på dig pappa lilla var dag ❤️❤️❤️ 

Skälv hamnade jag på sjukhuset , någon infektion i kroppen samt fått drän insatt för att tappa vätska från såret . Tillbringat hela dagen på sjukhuset. 

Musik är det bästa..

Kollar på så mycket bättre och inser att musiken verkligen bryter gränser. För mig som är uppväxt med en musikalisk far ( dragspel) och mor påstår att hon kunde spela mandolin när hon var ung, så  är detta i och för sig inte så konstigt. jag kände inte till KEN Ring så mycket innan,  hade nog dömt honom som värsting :-(
Men när jag hör hans låtar tolkas till min musik"smak" så blir jag rörd till tårar. Detta kan i och för sig bero på att jag är en riktig klimakteriekossa just nu.
Jag  börjar även tänka på vad musiken har för substans i mitt liv, när jag är ledsen  så hjälper det mig att gå vidare, när jag är uppjagad så lugnar det ner mig.
Alla mina barn är musikaliska, min man brukar sjunga för mig och om jag råkar trampa katten på svansen får jag genast ett ett C . Det som är sant är att alla människor kan njuta av musik på ett eller annat sätt! Ha en bra kväll <3

Kärringvallningar & vin

Här hemma dominerar för tillfället mina antiöstrogentabletter. Jag har ( enligt min man) ett sjuhelvetes humör! själv tycker jag att det är som vanligt, möjligtvis hör min man lite sämre än vanligt. Om jag ber honom att dammsuga så kan det ta 3 dagar innan det blir gjort!! Är detta något vanligt fenomen? hur har andra det? om jag däremot säger att jag skall laga mat så måste detta ske inom loppet av ett par timmar!
Är det manligt/ kvinnligt som spökar?
Nåja just nu är jag en enda stor biverkning hela jag, huvudvärk, mensvärk, illamående och svallningar..
och som kronan på verket totalt utmattad..
Man frågar sig hur man kan vara så trött när man inte gör något? men min underbara SSK förklarar att det är ett av cancerns fula ansikte... en oförklarlig trötthet. Min man tycket dock att det är ok i vissa skeden, jag orkar t:ex inte springa på stan och shoppa längre. Han har dock ingen koll på nätshopping ;-)
En stor tid av min dag går åt att sitta i telefonen med alla instanser . Arbetsgivare, facket, sjuksköterskor, försäkringskassan mfl. Tack o lov så har jag SSK Hanna på DISA  projektet i Kristianstad som hjälper mig med det hon kan. Hon är  lite som en tomtenisse i Tomtens verkstad, hon är länken mellan alltihop, försäkringskassan, sjukvården, arbetsgivaren. Hon finns där när min ork är slut och tårarna sprutar.
Så jag är tacksam för detta i all röra.  I kväll skall jag äta lite räkor och kanske ta ett glas vitt vin med min man. Sedan inleder vi en romantisk fredagskväll men att somna framför tv:n i vars en soffa. vaknar upp kl 03:12 något smått förvirrad och kissnödig. För att sedan förflytta mig till sängen och likt Törnrosa sova gott hela natten.

Seg i planeten...

I dag har jag varit segare än vanligt. Värk ta mig fan överallt , troligtvis av mina antiöstrogen tabletter. Har dock lärt mig att då får man låta dagen bli som den blir. Var dock ute i trädgården och "snörpte i hop" en stjärna som skall kläs med en ljusslinga till advent. Den ska nog stå på framsidan av huset sen. 

Höst och Bröst..

Efter min  2 bröstcancer operation (tårtbitskirurgi) var min läkare snäll och "lyfte" mitt andra bröst samtidigt. Jag kom hem med små fasta tonårsbröst, många var imponerade av detta och jag visade gärna upp dem :-) men i det stora hela var det inte ok, jag är ju ganska mullig ( ok fet men det låter bättre med mullig)..
Så små A- kupor  till denna kroppen var inte speciellt vackert, nu tänkte jag ju i och för sig mer på vikten av att ha cancerfria bröst men nu efteråt kommer nya dumma tankar.
Jag hittar tex inte någon bh som passar.  Mina "gamla" bröst var en sorglig historia , dom var liksom lagom stora men långa! ja ungefär som när man blåser upp en ballong och så pyser det mesta av luften ut.
I dag hade man ju önskat att någon kunde hitta på en "gördel" som puttade upp allt bukfett till brösten !!!
Vi kan flyga till månen men inte lösa detta problemet!
Det enda som händer när man tar på sig sina spanx är ju att man får hamsterkinder!!!
Nåja det är väl ett I-landsproblem om nått. I dag har jag njutit av fint höstväder och traskat runt 3 min i trädgården.

Funderingar i November....

Grå och trist ter sig novembermörkret, men för oss Jul lovers är det bara ett förspel inför julen. Vi har redan handlat Julklappar och planerat vilka gardiner som skall upp till ADVENT.

Jo jag håller med om att vi är lite knäppa, men det är  oxå en positiv gen som hjälper oss att se framåt.

Själv  har jag redan satt upp en golvstjärna  i sovrummet. Lite skamsen över att jag startat så tidigt så har jag den bara tänd en LITEN  stund på kvällen. Men  när jag kommer in i sovrummet och ser den lysa blir jag varm i hjärtat. 

Varför är vi så noga med att följa alla NORMER omkring oss? Är det farligt att tänja på gränserna om det inte skadar någon? Hur kan man ha dåligt samvete för en sån här sak men inte i fall man kör för fort?

Inser nu att jag förmodligen hade varit rena guldgruvan för en psykolog ! 

 

Med facit i hand .

Dagen blev ganska annorlunda. Skulle börjat arbetstränat i dag men olika orsaker ställde till det så det blev inte så. Grannens katt har varit på besök och busat med Sigge, så när jag skulle ta in honom försökte grannkatren oxå ta sig in. Efter många om och men så fick jag in Sigge, då upptäckte jag till min fasa att han var " kladdig" i rumpan ... Det blev till att ducha honom ren till hans förskräckelse. När han var ren och fin fick han ligga i soffan på mysfilten. Jag passade på att gå ut o stänga på altanen , plötsligt kände jag något konstigt under foten... Det var en död söndertuggad mus!!! Örk!!!!

Nu hoppas jag att resten av dagen ska bli bra. Sigge är rätt nöjd i alla fall 😀

Det ljuvliga livet ....

Vaknade i morse med huvudvärk och illamående igen. Troligtvis mina tabletters fel. Det kan även bero på att hunden låg och fes hela natten....
Nåja det ena utesluter väl inte det andra. Efter att jag tagit mig upp ur sängen och in på toaletten vid halv åtta tiden så började sakta även huvudet vakna. Det tog mig ca 30 sekunder att upptäcka att katten spytt på toagolvet och att jag givetvis trampat i eländet. Nu är vi ju i " Thanksgiving" tider så jag försökte vara tacksam för att jag inte halkat omkull och brutit någon kroppsdel..  Nu är jag tacksam för att ingen såg mig hoppa omkring på ett ben med kattspyor under ena foten, vit i ansiktet som ett spöke av illamående svärande som en borstbindare med hemorrojder...
Med en sådan start på dagen borde det vara helt ok att gå tillbaka till sängen och dra täcket över huvudet!! Men life goes on som man säger. Jag klädde på mig, tog på mig sport-bh-n  stoppade i den lilla kudden ( jag kan fortf inte använda min protes pga svullnad)  och tänkte i mitt stilla sinne - detta blir en  lååång dag! 

Regn och rusk

Å så hände det sig att söndagen återvände till fläderstigen, denna gången med regntungaskyar som sällskap.  I vårt lilla hus var det mindre kaos då mannens projekt var många. Ett nytt kylskåp stod redo i hallen för att bytas ut under dagen. En hel hög med "bröde" stod kvar utanför garaget efter gårdagens garagestädning. Å mitt i denna röra satt kvinnan i huset och njöt av livet. 

I bröstcancerns förlorade land

Jag har som sagt gått igenom 3 operationer på kort tid, det hela slutade med att man fick ta bort hela bröstet. Jag är glad åt att jag i grunden är en positiv person och det har hjälpt mig igenom svårigheterna som jag mött på vägen. Jag har oxå värdesatt de personer inom sjukvården som jag mött på CSK Kristianstad. Under hela min resa har jag bara mött människor med ett fantastiskt bemötande allt från praktikanter till läkare.
Jag tillhör dem som slipper cellgifter och strålning och bara det är en stor lycka, men till dem som tror att man är "färdig" nu , att det är som att vara förkyld vill jag bara säga en sak ... Fuck you!
Jag skall äta antiöstrogen i 5 år och har biverkningar av medicinen. Jag sover dåligt, mest pga svullnad över operationsområdet. Jag kan fortfarande inte använda min protes av samma orsak.
Jag har för första gången i mitt liv inte full kontroll på min kropp, den tillhör liksom inte bara mig mer utan delas av ett självstyrt känslocentrum.
Cancerns land är inget land någon vill besöka.
Jag har under hela min resa haft ett fantastiskt stöd av släkt, vänner ja till och med av människor jag inte känner! mycket tack vare att jag gick ut öppet med min sjukdom och blev ett ansikte utåt.
Jag funderar emellanåt på vad som skall hända i framtiden, kommer cancern tillbaka? hur gör jag då? tankarna är många och humöret är hetsigt och det har oxå bidragit till en personlighetsförändring ( även om jag varit ganska hetsig innan ;-) ). Nu skall jag "bara" lära mig leva med mig själv.. och det kan vara svårt nog. Ha en bra dag alla!

Kvällsmys 💖

Hemmabakat tranbärs knäckebröd och varm chokladmjölk med grädde. Gott en kväll som denna .

Äkta inredning!

I dom flesta bloggar som jag läser finns hundratals bilder på hur vi borde ha det hemma i våra hem. Det skapar ofta en slags otillräcklighet hos oss. Jag har aldrig varit duktig på inredning men efter min cancerdiagnos så har jag lärt mig att det är totalt oviktigt med att ha "inredningsfint" hemma! Bättre att njuta av det i en tidning ! Så ni som har städtvång njut av min röra , det bjuder jag på! 

Suck, detta med lösenord, bloggkonto, olika bloggar olika mailadresser är rena grekiskan för mig! Får ringa hit en expert dvs Annika Persson. Nåja snart är denna dagen över, har investerat i en tröja som var sydd "bakåfram"... ännu ett tecken på ålderdom när man inte förstår sig på modet ;-)
Men kom på att det var jäkligt bra att ha urringningen där bak så drar man inte blicken till mina ojämna bröst... (jo för mina backboobs är faktiskt lika stora!!  )
Nu ligger jag och vaktar soffan en stund, den har för vana att rymma så det gäller att hålla koll.
Henke har satt fyr i kaminen och katten har placerat sig på min mjuka mage så nu är lugnet återställt igen. Ha en skön kväll mina vänner och var rädda om er <3

Morgonstund har katthår i mun..

Frukost med hela familjen , Sigge är svagt sugen på frukost. 

Boobs and pain

Nu har kvällen åter landat hos oss. Gästerna har åkt vidare och lugnet har lagt sig, då åker bröst och bh av ! Har fortfarande ont och är svullen.

Katarina ❤️

Nu har jag fått lite hjälp med att Blogga, det kommer säkert att strula ibland men skit i det! livet är för kort för att lägga energi på sånt. Jag kommer att skriva om det mesta, både sånt som är trevligt och sånt som är tabu ( typ mens ;-)). Nu kör vi!