Kärringvallningar & vin

Här hemma dominerar för tillfället mina antiöstrogentabletter. Jag har ( enligt min man) ett sjuhelvetes humör! själv tycker jag att det är som vanligt, möjligtvis hör min man lite sämre än vanligt. Om jag ber honom att dammsuga så kan det ta 3 dagar innan det blir gjort!! Är detta något vanligt fenomen? hur har andra det? om jag däremot säger att jag skall laga mat så måste detta ske inom loppet av ett par timmar!
Är det manligt/ kvinnligt som spökar?
Nåja just nu är jag en enda stor biverkning hela jag, huvudvärk, mensvärk, illamående och svallningar..
och som kronan på verket totalt utmattad..
Man frågar sig hur man kan vara så trött när man inte gör något? men min underbara SSK förklarar att det är ett av cancerns fula ansikte... en oförklarlig trötthet. Min man tycket dock att det är ok i vissa skeden, jag orkar t:ex inte springa på stan och shoppa längre. Han har dock ingen koll på nätshopping ;-)
En stor tid av min dag går åt att sitta i telefonen med alla instanser . Arbetsgivare, facket, sjuksköterskor, försäkringskassan mfl. Tack o lov så har jag SSK Hanna på DISA  projektet i Kristianstad som hjälper mig med det hon kan. Hon är  lite som en tomtenisse i Tomtens verkstad, hon är länken mellan alltihop, försäkringskassan, sjukvården, arbetsgivaren. Hon finns där när min ork är slut och tårarna sprutar.
Så jag är tacksam för detta i all röra.  I kväll skall jag äta lite räkor och kanske ta ett glas vitt vin med min man. Sedan inleder vi en romantisk fredagskväll men att somna framför tv:n i vars en soffa. vaknar upp kl 03:12 något smått förvirrad och kissnödig. För att sedan förflytta mig till sängen och likt Törnrosa sova gott hela natten.