Jag vill slå ett slag för vänskapen. Jag har den stora äran att ha ganska många vänner. Vänner kommer i alla former, det finns dom man ringer till när man behöver stöd / hjälp eller när man vill berätta något trevligt, det finns vänner man bara festar ihop med, vänner man växt upp med, facebookvänner .. ja listan är hur lång som helst. En av mina "bästa" vänner är Annika, vi har växt upp ihop. Genom åren har vi varit med om både upp och nergångar, hon har alltid stått bredvid mig i alla läge och jag bredvid henne.
Vi rymde hemifrån när vi var 6-7 år. Fick för oss att vi skulle flytta till hennes familjs stuga som låg någon mil från vår by.
Allt gick dock bra då hennes moster och morbror råkade se oss lifta på väg hem.
Man behöver inte vara jämngamla för att vara goda vänner enligt mig, en av mina vänner som tyvärr gick bort härom året hette Assar , han var född omkring 1930. Vi träffades ibland och fikade och han berättade massor om hur det gick till förr i världen. Han berättade om mångskifte och om när hans far gick "julaspöge" mm.
Nu är det ju så att vissa människor inte har samma möjlighet till vänskap av olika anledningar, det kan bero på språksvårigheter, autism eller autismliknande problem mm. Därför vill jag informera om att man kan få möjligheten att vara kontaktperson eller ledsagare till människor med dessa svårigheter.
Det kan innebära olika i olika kommuner men man kan säga att det är en sortss vänskap där man hjälper den enskilda att komma iväg på sånt som denna inte har möjlighet att göra själv.
Det är ett bra sätt att göra någon annan människa glad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar