Stavning och kattkiv..

Som ni säkert har märkt så har jag problem med att stava rätt. Jag har kämpat med detta sedan skolan men senaste åren har jag lagt bort kraven på att allt måste vara perfekt.
Jag får lite pikar ibland men ärligt talat så skiter jag i det!
Jag har under många år skrivit både sångtexter, manus, dikter mm och jag har fått positiv kritik på det jag gjort ( jo givetvis har jag även fått negativ kritik det hör liksom till).
Det är inte det att jag inte tycker att det är viktigt att kunna läsa , skriva och stava men jag tycker ibland att vi fokuserar på fel saker. Om ett barn/ ungdom hela tiden får höra att han/hon stavar fel så hämmar det fantasin!!
Tänk dig att du skall ha sex med din drömpartner och så klagar han/hon  på dina bilringar eller din något för stora rumpa, hur hade det känts??
Om man är en bit över 40 så har man förhoppningsvis lärt sig hantera sånt ( en kick i skrevet brukar funka) men om man är i 20 års åldern är det inte lika lätt att tackla!
Och ett barn som blir påhoppad om alla fel han gör kan ju växa upp till en osäker 20 åring.
Denna andra advent har varit en riktig slappedag, Det har blivit soffhäng framför kaminen hela dagen, emellanåt med en katt på magen. Tyvärr har Sigges humör inte varit det bästa, han har "provat" att gå ut för att busa av sig ett par gånger men snön är ju så ohyggligt äcklig!!
Då blir han "stygg" och sticks.... ja alltså sätter klorna i mina fötter när jag går förbi. Hoppas han lär sig gilla snön innan våren kommer annars blir det till att köpa inneskor.