Ring klocka ring.....

En gång för många många år sedan fanns det en liten flicka som såg fram emot Nyårsafton. Det var den dagen på året när man umgicks med släkt och vänner . Dom vuxna hällde i sig ganska mycket starkvaror så barnen kunde göra lite vad dom ville.

Raketerna ven runt huvudet när kompisens storebror var raketmästare för en kväll. Jo för på denna tiden fanns inga åldersgränser på raketer,  Man förstod liksom inte riktigt farorna med raketer och barn.

Som tur var gick det för det mesta riktigt bra för oss alla förutom att vissa föräldrar hade en mycket besvärlig huvudvärk dagen efter.

På denna tiden sprang vi omkring med stickade yllekläder som kliande så förbenat att vissa kroppsdelar var alldeles röda, detta förstod inte dom vuxna heller på denna tiden, så hade ju alla det.

Konstigt nog hade man en speciell vi känsla som innefattade alla barnen runt i kvarteret. Man hade alltid någon man kunde leka med. Ålder och kön spelade inte så stor roll. Vi lekte indianer och vi spelade landhockey för fulla muggar. Och hade man ingen egen klubba fick man låna av kompisarna. Vi köpte våra första livsfarliga miniskidor och susade ner för backen  mellan träden. 

Oxå detta gick hyfsat bra , nåja en och annan bula i pannan och någon bruten skida blev det väl men vem minns det.

På denna tiden började man uppmärksamma sina föräldrar och deras vänner på ett annat sätt, ja på denna tiden hette det inte att föräldrarna skulle vara bra förebilder för sina barn. Det uppfanns först på mitten av 70 talet. Jag minns med pirr i magen alla nya ord man lärde sig i smyg, kaffegök, madasyp och köddagummi.... jo för så pratade man på denna tiden!

Det var liksom dåtidens  shit, fuck och bitch.

Nu kan man ju hoppas att folk har bättre förstånd och inte dricker sig "dumma" varken på Nyårsafton eller någon annan dag när det finns barn i närheten.

Men den lilla flickan växte i alla fall upp och blev en ganska positiv typ med visst sinne för humor. När hon såg tillbaka på sitt liv så insåg hon att livet oftast blir bättre ju äldre man blir, visserligen blir hälsan lite sämre men humorn utvecklas ju oxå så man kan kanske ta vissa hälsoproblem med en klackspark... 

Så från oss alla till er alla ett riktigt Gott Nytt År!!!

Jul porlande jul..

Så hände det dig att julen även hittade ut till kollandsvik.  I den lilla stugan virrade 2 medelålders människor omkring i hopp om att få ett ordning på kaoset som rådde i stugan.  Ingen rörmokare hade hört av sig så värmen man fick kom från en fläkt och ett el element.  Frun i huset hade för första gången på länge lyssnat till sitt inre och köpt färdigkokt skinka och julgodis  som ej behövde tillverkas innan förtäring.
Gårdagens trevliga julfirande hos dottern med familj hade lämnat en varm känsla kvar i hjärtat.
Nu skulle man få gäster i dag i den lilla stugan och glädjen stod högt i tak då man fejade och grejade.
Efter ett par timmar med frosseri i mat , dryck och julklappar så lade sig lugnet i stugan.
Trötta och slitna efter årets alla händelser sjönk man ner i soffan å tänkte på året som gått.
Man tänkte att nästa år måste bli lugnare.

Mög och mer mög. ..

Alla ni som flyttat från ett hus vet nog vad det innebär . Man blir lika förvånad över allt man samlat på sig  genom åren.  Å ändå tänker man var gång att - denna gången ska jag inte samla på mig något onödigt...
För att inte tala om allt jäklar damm som kommer fram när man flyttar,  var i hela friden  har det varit någonstans? ?? Måste va hål i någon vägg så grannens damm far in på nått sätt. 
Om man samlar ihop dammet kan man isolera en liten friggebod med det.
Jo så mögit  har jag tydligen det och säkert andra oxå men få vågar erkänna det. 
I dag går den stora möbelflytten. Tyvärr är inte vvs jobbet klart så vi får bo lite här  och där. Men djuren gillar i alla fall att vi ligger på golvet oc kollar på tv :-)

Hälsan är sådär, sluta stressa säger folk... jo det är ju lätt när man är mitt i en flytt!!!
Nu väntar jag på kallelse från Vc  där dom får göra en utredning på mina problem.  Pulsen är låg, trycket är högt och jag får blodtrycksfall när jag anstränger mig. Doktorn på akuten frågade om jag tränade mycket eftersom pulsen var så låg... han borde väl för fasen sett på mig att jag inte tränat dom sista 20 åren!!
Eller finns d folk som tränar i smyg o ändå är tjocka? ? Ja inte fasen vet jag.
Jag får hoppas att kroppen håller tills vi flyttat klart.

Å kroppen mår som den förtjänar.

Här ligger man utslagen efter ett par dagars packande och flyttande . Huvudvärk,  magkatarr,  ont i bröstet och ryggen. Det positiva är ju att efter en vecka på sjukhuset så vet jag att det inte är något livshotande. Det är bara kroppen som säger ifrån . Jag har försökt att "köpa" tid genom att gå ifrån och vila ett par gånger om dagen.  Längtar tills allt är klart och man bara kan sitta ner och njuta.
Efter ett möte med goingerevy så har vi tagit beslutet att ställa in 2015 års revy. Vi har haft många i vår ensamble som av olika skäl inte kunde vara med . Och tiden räcker inte till att leta nya medarbetare på så kort tid.
Mitt i all min stress så känns detta som ett klokt beslut även om jag varit väldigt taggad efter fjolårets uppehåll .
Man märker att man inte är 25 längre !!
Får hoppas att folk har förståelse i annat fall får dom väl spela själva 😂
Denna julen ska jag bara ligga och pela navelludd  ☺

Se framåt om du orkar...

Så gråa och trista tornar novemberdagarna upp sig, glömda är dom soliga dagarna i maj då vi njöt av fågelsång i gryningen och  ljusa förväntansfulla kvällar som andades hopp och värme.
Nu leker livet en dödsdans med oss nordbor och vi drar oss sakta in i våra hus för att krypa in i våra varma fleecefiltar som vi köpt på Ikea för ett pris som får Ingvar Kamprad att rodna.
Mitt i tristessen och mörkret finns dock en längtan efter att få tända första adventsljuset för att sedan få längta efter denna ljusa högtid vi kallar jul.
Vi vaknar plötsligt till liv och börjar frenetiskt att leta efter den perfekta julklappen, styrda av massmediernas gäckande reklamer ger vi oss ut på hala vägar med våra slitna dubbdäck. Våra samvete är tyngda av alla måsten som man inte hann göra under året trots att man vid nyåret lovade dyrt och heligt att allt skulle bli bättre.
Framför oss ligger oxå den ljusa våren och lurar i det dunkla skenet från nyårsraketernas sprakande ljus. Det ligger i människans natur att se framåt och längta.
Själv ligger jag på soffan framför kaminen, trött efter veckans arbete med att röja och städa inför kommande flytt. Aldrig känner man sig så ensam som när allt tornar upp sig som berg runt om. Då är blicken inte längre klar, inga strålar lyser i ögonen kvar finns bara en trött sliten blick.
Tröttheten sliter i kroppen och orken rinner sakta ut, man känner sig helt enkelt så jäkla !illavuren"..

Sista striden är här ...

Nu är det slut på sötebrödsdagarna, jag har börjat banta!! jo för jag vill operera ett nytt bröst och då får man inte vara fet. Ja nu är det ju så att jag är fullt medveten om att jag verkligen behöver gå ner i vikt men jag tycker ändå att man måste få va som man är om man inte mår dåligt av det.

Jag började banta i morse och jag har aldrig förr tänkt så mycket på mat som i dag!! Jag tuggade i mig 2 knäckebrödssmörgåsar som om det var min sista måltid, jag åt äpplet med frenetiskt tuggande så det nästan fradgade sig runt munnen. Jag räknade ut alla points i min mobil och insåg att denna dagen blir lång...
Dom mesta pointsen försvann till lunch och jag började kika på hur många extra jag har...
Det fick bli lite frukt efter jobbet så jag inte skulle svimma ( jo det kändes så!)
Där sitter man med sin mobil helt asocial  och bokför varenda liten points som slinker in i munnen, inte fasen hinner man göra något annat vettigt då! Här skrivs inga manus och här bärs inga flyttkartonger nä nu är det points och kalorier som skall räknas...
Å om jag känner mig själv väl så kommer jag nog att orka med det minst 5 dagar ;-) .
Mitt i den tragikomiska  situationen är jag glad över att jag i alla fall bestämt mig att göra ett rejält försök!! Å när jag nu har odlat morötter hela sommaren så kan jag ju passa på att äta upp dem nu ;-)

Morgonbestyr för folk med bra tålamod..

Man vaknar på morgonen , ögonen känns som dom är fulla med grus. Man asar sig ut till toaletten svagt kissnödig efter allt vatten man öste i sig kvällen innan , man hade ju läst i veckotidningen att man har lättare att gå ner i vikt om man dricker mycket vatten.
Urinblåsan känns som en stor zeppelinare redo att sprängas likt Hindenburg katastrofen. När katastrofen är över börjar ögonen äntligen öppna sig. Kläderna som hängde på stolen i sovrummet kvällen innan ligger fint utspridda på golvet efter kattens raveparty natten innan. Nåja tänker man jag skall ju bara jobba inte mannekänga.
Man tar sig ut i köket med ett lätt knorrande från magen, den påminner en om att man glämde äta kvällsmat kvällen innan , ty vatten mättar endast för stunden .
Efter en stunds letande i kylen hittar man både smör och pålägg (vilken fest!). allt går enligt planerna tills man skall öppna den där skinkpaketen man köpte häromdagen. Det är då Helvetet börjar!!! öppnas här står det tydligt i ena hörnan men inte fasen går det att öppna där!! man prövar alla knep, naglar, fingergrepp ja till och med tänderna men icke!! likt ett retfullt kassavalv ligger paketen där och ser helt opåverkad ut.
Nu undrar jag, om mänskligheten kan flyga till månen varför i hela friden kan man inte göra ett påläggspaket som går att öppna??
Nåja när huvudet  fungerade igen hämtade jag saxen, Behöver jag säga att den var så slö att den knappt kunde få upp den sega plasten.....

Semester och nya utmaningar..

Så var semestern över, Kreta var som vanligt underbart. Tyvärr hade vi lite taskigt väder hela veckan men visst tittade solen fram emellanåt. Nåja vi åkte med goda vänner denna gången så vi hade fullt upp ändå. Vi fastnade för ett spel som John och Elin hade med sig ( skip-bo ) vi spelade avigt och rätt hela veckan. Det blev en tur in till Chania en dag där vi besökte hamnen. Det brukar vara stimmigt värre där nere men så här sent på säsongen var det ok.

 

Vi hann oxå med en  tur upp i bergen för att titta på deras krikri getter.

Hotellet vi bodde på denna gången låg på stranden i agia marina. Det var enkelt men helt ok förutom att sängarna var hårda som sten, jag tror att det hade varit mjukare att sova på golvet...

Vi hann med ett par besök till vår favorit restaurang  Palirria  som ligger direkt på stranden, här har vi ätit många gånger och det känns härligt att komma dit igen.
Det var en lugn vecka då det inte är högsäsong vid denna tiden, många affärer i agia marina skulle stänga inom någon vecka och alla var trötta efter att ha jobbat uppåt 70 timmar 7 dagar i veckan sedan april.Några skulle åka till Skandinavien för att leta jobb över vintern , speciellt Norge verkade locka många.

Vi kom hem vid 16 tiden igår, Rasmus och Frida har bott här medan vi har varit borta och huset var städat och rent ( renare än när jag åkte), så det var bara att packa upp väskorna och börja tvätta.
Nu börjar min roliga höst att krypa närmare, vi håller ju på att fixa det sista på vårt nya hus och förbereder flytt innan jul samtidigt skall jag spela teater ett par helger. Så nu blir det till att spotta i nävarna och köra hårt! Nu är i alla fall mitt favoritkakel uppsatt på wc !!

Minnen från förr...

Så var jag igång med att rensa garderoberna inför flytten. Ja det är ett par månader innan vi flyttar men man samlar ju på sig en hel del genom åren. Min far gick ju bort för 2 år sedan och då blev det ju en del saker kvar efter honom, bla en del av Farfars dikter. Min farfar var målare och skrev dikter på fritiden, jag har ingen egentlig relation till honom då han dog innan jag föddes men jag vill gärna tro att det är från honom min egen författargen kommer ifrån.

Pappa berättade ofta om sin barndom om hur han tillbringade sina första år i det gamla fattighuset i Stenestad på söderåsen. Han berättade historier om människor som betraktades som original runt i bygden, jag minns en historia om  en man som skulle bygga ett "babels torn"  alltså ett torn som skulle nå upp till himmelen. Jag och pappa gick in i skogen och hittade resterna från ett av tornen och jag tyckte att det var spännande med människor som vågade gå sin egen väg.

På den tiden betraktades man som original och man fick inte någon riktig diagnos.
Förmodligen hade man i dag fått någon fin bokstavs kombination som hade inneburit att man hade hamnat i facket funktionshindrad.
Jag brukar tänka att vi alla är lite funktionshindrade, jag menar jag kan t:ex inte byta olja på bilen utan måste ha hjälp med det.
Ibland undrar jag om det var då min förkärlek för att arbeta med människor började.

Nu är jag vuxen ( jo man får kalla sig det även om hjärnan inte hängt med riktigt medans kroppen blivit lite övervuxen) och i dag kan jag sakna alla pappas berättelser och skäms lite över att jag inte alltid var så intresserad.

Men gjort är gjort och mitt sätt att rätta till det är att fortsätta skriva oavsett om någon vill läsa det jag skriver eller inte.

Höstmörker och planering...

Hösten är för mig lite dubbelbottnad, Jag gillar inte mörkret och brukar bli trött både mornar och kvällar. Men då försöker jag pigga upp mig själv genom att spela teater. I fjol blev det inget av med det efter min canceroperationer men nu är jag på G igen!

Jag har skrivit ett buskismanus och den håller vi på att öva på för fullt. Om man inte själv har något man brinner för så inser man nog inte att det är energigivande  att hålla på med teater, alla dessa härliga teaterapor som bjuder på sig själv.

Jag tror att vi skrattar 90% av tiden vi övar!

Vi jobbar nog ganska amatörmässigt och vi använder manuset som en grund att utgå ifrån  och får på så sätt en pjäs som bygger på det vi är bra på i stället för att följa manuset slaviskt.

Detta är ett roligt sätt att jobba fram en pjäs på, alla kan känna sig delaktiga och vi har roligt samtidigt. Nu är det ju ändå så att regissören alltid har sista ordet och om det blir för många galna ideér så måste ju någon stoppa det :-)

Årets buskis heter " Ceremoni med förhinder" vi spelar 24,25& 31 oktober samt 1,7 & 8 november i Sibbhultsfolketshus. Beställ biljetter från kulturhuset i Broby mail biblioteketbroby@ostragoinge.se eller ring på 044-7756140 . För att orka med allt så är det viktigt att hålla huvudet så ner varvat som möjligt. Det gör jag genom att planera, se till att jag har ett par kvällar då jag inte har något annat inbokat. Det innebär ju att huset är lite mer ostädat kanske men det priset är bättre att ta än att kroppen tar stryk

Ett enligt mig bra sätt att varva ner på är att promenera med hunden ute i skogen, så gjorde jag även i kväll.

Tabu eller ej...

Funderat mycket på alla konstiga tabu vi använder oss av i vardagen,
det är tabu att prata om många saker som t:ex att männen blir tunnhåriga, att kvinnor över 40 får långa skäggstrå, eller att karlarna i en viss ålder alltid pissar på fötterna oavsett hur närma toastolen dom står eller att man får gaser när man äter viss mat eller att brösten oftast är platta och långa när man närmar sig 50, och att hemorrojder är ett jävla gissel för dem som har det.

Är tabu bra eller dåligt?

I vissa kulturer är det tabu att vistas bland andra när man har mens...
det borde vi kanske införa i vårt land :-) ja tänk vad gött att åka till en avlägsen stuga en vecka i månaden och slippa all stress, att bara ta hand om sig själv och sin kropp.

Nu är det ju dock så att många tabu håller på att försvinna med den nya generationen som växer upp, är det bra eller dåligt? vi läser ju varje vecka i skvallerblaskorna om kändisar som förstorar sina bröst eller fixar till sina blygdläppar. Vill vi egentligen veta det?

Å  nuförtiden har vi ju kläder som håller in och pushar upp allt från rumpan till kärlekshandtagen, man har ju för fasen mer kläder när man närmar sig 50 än en nyfödd bebis, inte undra på att vi kvinnor får problem med att hålla tätt, det tar ju 10 minuter innan vi fått av alla hållinkläder!!!

Ja inte fasen vet jag och egentligen bryr jag mig inte så mycket men ibland far ju tankarna runt i huvudet utan att man styr över dem :-) å bilder på grönsaker kan ju inte vara tabu.....

Höstkänslor med förhinder..

Tiden är ur led... ja eller vädret i alla fall. Jag hade ju planerat en lång varm indiansommar med vilodagar vid havet där man kunde slappa av i all sin glans. Men i stället har det regnat som aldrig förr, endast dom senaste dagarna .har det kommit in lite "sensommarvärme".
på arbetet är vi i fullgång med att planera musik och teater för våra brukare inom handikappomsorgen. Det är mycket att tänka på speciellt när huvudet inte riktigt hänger med men jag tröstar mig med att det verkar finnas politiker som har huvudet helt under armen och ändå ställer dom upp i valet... då kan det väl kvitta om jag glömmer lite småsaker. Jag arbetar ju på 2 ställen inom kommunens dagligaverksamhet och på det andra stället ( Lilla butiken i Broby) är det full rulle på höst och vinter pysslet. Det stickas och virkas, målas och snickras ja tom planeras för adventspyntet som komma skall!! mina kollegor och brukare är fantastiskt duktiga och påhittiga!! gå gärna in på vår Facebooksida och kolla eller ännu hellre kom in till oss i butiken!!
Vill du ha någon originell grej till hemmet eller till dig själv är denna butiken kanon.

Nu börjar det närma sig teatertider och detta innebär manusskrivande och träning,jag är verkligen på hugget i höst även om jag känner mig som en överkörd flodhäst vissa dagar. Nu ser jag ju även positivt på detta och konstaterar nöjt att jag i alla fall inte liknar en sådan.... kanske mer som en liten knubbsäl i så fall och dom är ju så förbaskat söta så det gör inget..

Här om dagen fick jag kallelse till återbesök på bröstcentrum med mamografi och kontroller, jag trodde inte att jag skulle reagera på kallelsen men det högg lite extra i magen och jag har sovit lite dåligt sen dess. Jag försöker vända på det och tänka mer här och nu men ibland så funkar det bara inte och då får man oroa sig ett tag för att sedan gå vidare. Jag har i alla fall blivit bättre på att ta mina pauser då och då.

Just i kväll har jag suttit ner och njutit av mina sista finska piroger som mina släktingar tog med sig. 

Släktträff på rad..

Min mamma är född i Karelen och fick tillsammans med många andra fly därifrån under kriget. Hon flyttade till Sverige  när hon var 22 år och har bott här sedan dess. Nu är hon gammal och och glömsk och dagarna flyter in i varandra. Denna veckan tog mina kusiner med sig sin mamma ( som är 82 år) och körde henne hela vägen till Osby från Finland för att dom bägge systrarna skulle få mötas en gång till i livet.
Jag kommer att glädjas åt denna träffen i många år framöver, mammas och systerns glädje var helt underbar att se.
Jag fick dessutom chansen att träffa 2 av mina härliga finska kusiner och umgås ett par dagar med dem.Tillsammans med Ylva ( min syster) så hann vi nog avverka dom flesta orden i svenskaordboken, våra trevliga kusiner fick inte lika mycket sagt ;-)
Nu har dom åkt hem och det var jobbigt att se när dom tog farväl av mamma. Men det kändes ändå skönt att dom fick träffas innan det är för sent.
Man får alltid en tankeställare vid såna här tillfälle, man blir liksom påmind om att livet är nu och inte i morgon.
Nu hoppas jag att vi skall träffas snart igen.

I dag avslutade vi släkthelgen med att åka till Taberg till Elin och Kristoffer och  fira lilla Lennon som döptes. Vi träffade givetvis ännu fler släktingar och " finnarna" fick även träffa 2 av Ylvas barn.

 Och än en gång tänkte jag att jag måste ha dom underbaraste släktingarna ever .

Motion och funderingar...

Jag tycker inte om att motionera.... jag har provat olika former genom åren, en del kände jag direkt att jag ogillade och några provade jag ett par veckor. Simning var för enformigt, kettlebells var jobbigt för ryggen, zumba var ok men eftersom jag har dåliga diskar så höll inte rygge, dans är inte min grej då jag är född med 2 vänsterfötter säger mina danslärare..
I våras gick jag med stavar ett par gånger i veckan och efter att dom fått vila rejält i sommar så tog jag tag i dem i dag och promenerade 3 km.
Jag kan inte påstå att det var kul ej heller att jag ser det som en början på något bra utan enbart som ett tvång för att eventuellt kunna leva några år längre.
Hösten är på väg och vi kryper in i våra hus för att gå ner i varv, vi förbereder oss för vintern med kyla och is.Och just nu är det tid för planering av teater och annat skoj, i höst skall jag sätta upp en buskis och efter nyår blir det revy i Sibbhult igen.
Jag försöker oxå varva ner emellan mina aktiviteter, dock får jag lite dåligt samvete för att jag inte träffar alla vänner på helgerna då jag är ledig. Men just nu behöver jag denna tiden till att hämta energi, ni finns fortfarande i mitt hjärta men ni får hålla ut ett tag till.
Vardagskvällarna tillbringas helt utslagen på soffan men jag har försökt ta mig i kragen och fortsätta virka på min poncho igen.

Så var jag på G igen!!

Semestern är över för denna gången, kan inte neka till att jag saknar den men jag har stora projekt på gång i livet. Jag har en buskis på gång som jag skall sätta upp i oktober, sedan skriver jag lite manus till Goingerevyn och hoppas att vi kommer igång med den i december.
Sommaren har även satt sina spår på andra sätt, speciellt runt magen... ja alltså 2 volanger extra. Snart ser jag ut som en jävla volangblus hela jag!!
Nåja det kommer säkert fler med åren så det är ju inget att hetsa upp sig för...

Nu pratas det mycket om det stundande valet 14 september, jag har inte mycket intresse för vad partierna lovar ( dom håller ju ändå aldrig allt) .
Jag retar mig dock fortfarande på vår mesiga invandrar politik.
Jag vill att vi skall stötta våra medmänniskor, jag vill att vi skall ta emot så många vi kan i vårt land,
jag vill att vi skall integrera dem ordentligt innan dom förväntas att klara sig själva, jag vill att vi skall fira våra Svenska högtider tillsammans med alla som bor i vårt land,
jag vill att våra lagar skall följas av alla och om man inte följer dem kan man flytta någon annanstans.
Jag vill att maten skall vara antibiotikafri, jag vill att vi skall ha bra vård och bra skolor, jag vill att vi skall ha lika lön för lika arbete men framför allt vill jag vara frisk och cancerfri i många år så jag kan fortsätta njuta av livet här och nu!!!!

Å ni som tycker att livet är jobbigt för att ni gått upp 3 kg i sommar, eller ni som är avundsjuka på att grannen har finare bil än er  Ryck upp er!!!! och gläd er åt att ni inte har värre problem!

Semester med vila...

Så var vi på väg hem igen efter en vecka o Sälen med goda vänner. Vi har haft en underbar vecka men frisk luft och äventyr.

 Naturen är fantastisk och vi har verkligen njutit av den fullt ut. En dag gick Henke och Malin ut på "tomten" och plockade blåbär och på kvällen blev det blåbärspaj.     

                                               

Mina egna reflektioner är att jag nu fattar hur bra jag har det där  jag bor, 20 minuter till Hässleholm eller Kristianstad när man vill in och se folk eller shoppa. 

Jag har "spelat" tennis ett par gånger och promenerat åtskilliga km denna veckan. Inga måsten denna veckan bara tagit dagen som den kom. 

Kvällarna har vi tillbringat i stugan med att spela kort och yatzy . 

Tror faktiskt att sommarhalvåret i Sälen passar mig bättre , förmodar att det är packat med folk på vinterhalvåret .

Vi hann med en tur på toppen oxå. Önskar att vi tagit på oss bättre kläder och skor och vandrat där. 

Sommarprat..

Semestern är i full gång i vårt land, över allt möts vi av sommarvikarier.. Dessa saktfärdiga personer som på helt oförståeliga grunder fått jobb på ställen där man måste vara snabb. Ja i kassan i mataffärerna, på serviceboendena och värst av allt på Systembolaget !  Allra värst är dem som dessutom är under 20! Knappt torra bakom öronen.

Känns gnället igen??? Jodå jag har oxå gnällt emellanåt men efter att ha varit

 " vikarie" i 2 veckor så ska jag inte gnälla mer!!! Jag har nog gjort dom flesta fel man kan göra.. Men jag har gjort det med finess!!! Jo det har jag, i stället för att stressa upp mig har jag skrattat åt eländet tillsammans med mina arbetskollegor och brukare . Allt blir liksom lite lättare för alla då😃 

Här hemma växer det så det knakar, grönsaker och gräs ja allt möjligt.

 När Rasmus var yngre hade han en "blommor och bin" period ( nu är det bara bin, jo han har skaffat bikupor) men när han höll på att odla fick han frö av vår goda vän Nina Holmberg . I våras hittade jag en påse frö och satte, å nu håller set på att bli något som liknar en korsning mellan gurka och pumpa... Man kan ju undra vad det må bliva? 

När man trodde att politiker inte kunde bli dummare...

Så var fotbollen över för denna gången. Nåja klagar inte är mest imponerad över att det kan engagera då många människor från olika länder och olika kulturer. Snacka om energier , kunde man tagit vara på den energin kunde man lägga ner kärnkraftverken. 

Här i vår kommun har vi oxå energier i rörelse , visserligen skrattretande sådana men ändå. Det är några personer som brutit sig ur SD ( verkar ju smart) men gått över till framstegspartiet.... Vi focuserar inte på invandringen utan andra viktiga frågor säger dem, i nästa intervju ( jo dom fick tom 2 intervjuer, för här är det just nu nyhetstorka ) då undrade dom var alla igelkottar och gräsändet har blivit av " i vissa länder är det delikatess". 

Hm... I vårt land äter vi kräftor från Turkiet men inte fan har jag sett en enda svensk fiska kräftor när dom är i Turkiet ..

För att inte tala om dom där konstiga fransmännen som äter grodor och sniglar!! Ska vi verkligen släppa in dem i landet? Tänk om vi får snigeltorka... 

Nåja.. Jag är nog mer orolig för hjärntorkan hos dessa partimedlemmar. 

Men jag vill passa på att tacka dem för alla rogivande uppslag till 2015 års revy!!

Just nu är jag hundvakt ett par dagar och det är fullrulle var dag, men jag vågar knappt gå ut med honom för i vissa länder äter man hund!! Det ni, sug på den 😃

Fåfänga är ditt namn.....

Sitter och tänker på alla år man gynnat skönhetsindustrin, det har pushats upp, hållts in ,rakats och smorts in.
Man har knipit med Susanne Lanefelt tills röven var blå.
Otaliga krämer har passerat i mitt liv, acnecreme, anticellulit creme, dagcreme, nattcreme, ja och en och annan tallrik jordgubbskräm. Man klipper sig och färgar håret och smyckar sig på diverse sätt. Ja man är faktiskt som en korsning mellan en påfågel och en dassafluga ( ja ni vet en sån där grönskimrande fluga).  Ändå vet man någonstans att jordens dragningskraft påverkar kroppen mycket, speciellt när man fyllt 40!!
Då hänger det både här och där och man börjar se ut som ett dåligt stearinljus.
Man borde ju sett ut som Cindy Crawford  vid det här laget och fasen inte som madam Mim i svärdet i stenen!

Nåja det kunde varit värre, jag kunde ju liknat Madam Medusa....

 


Man kan ju undra för vem man gör allt detta? är det för andra eller för att stärka sin självbild? ja inte fasen vet jag. Men jag gillar att "piffa" upp mig ibland, jag gillar att få beröm för både min personlighet och när någon märker att man gjort så gott man kunnat med det man blev tilldelad vid födseln.
Jag gillar oxå att strunta i det ibland, köra ner till affären i mjukisbyxor och osminkad.
Vad jag inte gillar är när folk har åsikter om hur man borde se ut !! Då blir jag irriterad och tycker att dom borde skaffa en hobby som inte går ut på att gnälla på andra.
Så ni där ute som gillar att lägga ner tiden på allt, lycka till!! och till er som skiter i det, hoppas ni gör något annat ni gillar med tiden ni får över.

Vallningar och skrivlust..

Nu börjar livet  rulla på i vanliga hjulspår. Denna tiden på året älskar jag mest av allt ja i vanliga fall. Nu känns det som det är åska i luften var eviga dag, förmodar att det till stor del beror på min antiöstrogenbehandling. Det vallas och svettas runt hela kroppen och jag önskar att jag varit smal som en spagetti och inte haft så många volanger att svettas mellan.
Jag tror min själ att om man dragit ut hela min hud  med alla veck och volanger hade det blivit skinn till en hel soffgrupp!!!
Till och med glasögonen halkar ner på näsan av alla svettningar.
Då är det skönt att strosa runt i trädgården på kvällar och njuta av svalkan. Det växer så det knakar i mina pallkragar, tyvärr har jag glömt bort vad jag planterade och det blir spännande att se vad som kommer upp.

Men lugnet i trädgården har gjort själen gott och jag har fått många ideér till nästa års Goinge revy.
Nu har jag dessutom gjort något alldeles vanvettigt...
Jag har bokat Sibbhultsfolketshus och skall sätta upp en buskis där i höst!!!!! Jo men så att... första gången jag sätter upp något i mitt eget namn! Har givetvis med mig några av mina vapendragare på detta äventyret men dessa är lite hemliga än så länge.
Det gäller min själ att leva så länge man kan. Rätt vad det är så är det för sent.

Impulsiv och hejalös...

Så hände det igen. det jag har upplevt ganska många gånger i mitt liv. Tristessen som kommer när vädret är grått och trist leder ofta till att jag får många roliga ideér , ja eller rättare sagt dom är roliga innan jag utfört dem men sen är det mindre roligt.
Jag hade tröttnat på att bleka håret stup i kvarten så jag tänkte färga om det i en strawberryblond färg.
Ja jag hade alltså tänkt mig blond med svagt jordgubbsröda/ oranga toner. Så blev dock inte fallet. Jag ser mer ut som en skabbig råtta ( då färgen inte blev varken jämn eller svag).
Nåja detta är ju inte första och förmodligen inte sista gången jag gör detta misstaget så det var ju inte värre än att jag fick köra till Maxi och köpa mer färg.
När jag gick in i affären gick larmet igång! jag väntade tålmodigt på att det skulle komma någon och hjälpa mig men icke.
Så jag traskade bort till hårfärgerna och valde 2 nya färger. Efter en liten stunds shoppande så gick jag till kassan för att betala. Jag upplyste kassörskan om att larmen gått igång när jag gick in så hon bad mig gå igenom larmbågen vid kassan, sagt och gjort jag gick igenom och inget larm gick igång. Glad som en spelman var jag och betalade mina varor. Men när jag skulle igenom en gång till så pep det naturligtvis!!!
Jag öppnade väskan och började plocka upp sakerna men kassörskan sa - jag går igenom med väskan och kollar om det larmar. Nä då, det larmade inte första gången men givetvis andra gången.
Då kom säkerhetskontrollanterna, 2 stycken var dom ,trevliga människor som frågade om jag ville ha hjälp av dem och kolla vad det var i min väska som larmade. Ja tack sa jag och följde med dem.
Jag förklarade att det larmade när jag gått in i affären, ja vi hörde det men vi hade precis satt oss och skulle ta rast sa dom :-)
Nåja dom hjälpte till att scanna allt i väskan med en larmscanner men icke att dom hittade något! då gick dom ut till stora larmbågen och gick igenom den ömsom med allt mitt smink som med min väska och plånbok och ibland pep det och ibland inte. Ja det var inte så mycket mer att göra jag åkte hem och tömde väskan för att kolla om jag kunde hitta något gammalt larm men nä då.
Håret fick en ny färg det blev nästan värre än första gången, så nu skall jag sätta i en kopparorange färg så får jag väl se om jag kan gå ut i morgon :-)
Å, nä ... jag kommer inte att lägga ut någon bild på mina nya hårfärger.

Jordgubbar och solenergi ...

Denna dagen ett liv, som Farbror Melker en gång sa. Steg upp tidigt för att hinna med lite innan jobbet. Det blev lite tvättat och sedan körde jag till Kvistalånga och plockade jordgubbar. Tempot har sackat genom åren, jag minns när pappa och jag plockade jordgubbar för 20 år sedan. Pappa var imponerad över hur snabbt jag plockade. Själv stod han mest och kollade på folk och rökade . Han fick nog ihop 4 liter medans jag plockade 12.

Nåja 2 spannar blev det ( ca 12 kg) så kvällen är räddad... 

Har satt en sats rårörd jordgubbssaft, kokar lite saft, styckfryser lite.  Det är ju "bara" 6 månader till jul och då skall här ätas risgrynsgröt med saftsås gjort på rårörda jordgubbar :-)

Ville även göra en sats jordgubbslikör men där blev det stopp! Henrik ville inte  citat " skämma ut spriten"....

Hoppas denna saften blir bättre än flädersaften som blev alldeles för söt! Undrar om man kan göra den lite syrligare på något sätt... hm.

Men man lär så länge man lever.

På jobbet har vi haft sista tjejkvällen med brudarna. Vi gick tipsrunda och grillade korv. Det blev en trevlig kväll. Väl hemma igen så blev det till att fortsätta med jordgubbsarbetet, tyvärr tog orken slut och jag hittade ingen ny. Tror minsjäl att mina batterier är såna som laddas upp av solenergi för dom har varit nere på rött ett par dagar nu.

Midsommar och skrivlust...

Så var midsommarafton över för denna gången, vi hade turen att vara bortbjudna och kunde bara sätta oss vid dukat bord och njuta av mat och dryck. Vi har firat med samma lilla gäng i många år och det är alltid lika trevligt. Givetvis höll jag på att göra bort mig som vanligt, jag såg att det stod en sån där  modern våg på golvet i hallen och jag tog ett steg fram för att ställa mig på den och kolla vikten. Då kom jag på att det inte är så smart att väga sig direkt efter att man har vräkt ner så mycket mat så det kunde mättat en hel by i Afrika. Jag gick således förbi vågen och fortsatte ut på altanen. Jag berättade om vad jag tänkt göra, då upplyste Fia ( värdinnan) om att det inte alls var en våg utan en skrivare.....
Så nu har jag bestämt mig för att vara onykter nästa midsommar för då kan jag i alla fall skylla på det..

I trädgården växer det så det knakar just nu, tomaterna är så höga så jag har fått staka upp dem. Jag njuter av dom dagarna när jag kan gå runt i trädgården och bara njuta av livet en dag i taget. Jag har även fått tillbaka lite av min skrivarlust och börjat skriva lite sketcher till nästa års revy.

I kväll skall vi ha lite gäster, jag har  varit på Maxi och handlat , där träffade jag härliga revy vänner, sedan har jag sprätt runt i köket hela dagen och grejat med mat. Det blir en härlig blandning av mat ja det  blir " skabarens" på ren göingska ( skåprens).
Varmrökt lax, varm potatissallad med babyspenat och rädisor. Räkor. Sallad. Hemmagjord kall sås. Västerbottenpaj mm och till efterrätt blir det rabarberpaj under marängtäcke med hemmagjord fläderglass. Hoppas det skall smaka. Ha en fortsatt skön helg för det tänker jag ha!

Skator och barnaskrik...

💗Nu är sommaren som bäst, man har fullt med förväntningar inför semestern och man börjar sakta dra ner på arbetstempot ( kan inte påstå att mitt tempo är så bra ). Så fort solstrålarna kommer fram vill man ut i trädgården å bara njuta av att kunna känna gräset under fötterna.

Jag har flyttat en av mina pallkragar då den stod för skuggigt och det jag sådde ville inte växa. Nu hoppas jag att det blir bättre. Min sallad som jag sådde för 2 veckor sedan har kommit upp fint.

I dag steg jag upp hyfsat tidigt och begav mig ut på fläderjakt, jag skall göra en sats flädersaft till.  Jag och Pirat gav oss ut i skogen, det var en underbar morgon knappt några andra ute vid denna tiden. Vi gick till vårt "speciella" ställe och plockade det vi behövde. Sedan bar det av hemåt igen för att  göra saften.

På em kom Frida och Emma med barnen och åt lunch, ungarna var toppade och lekte sådär härligt som bara barn kan göra om sommaren. I och ur poolen, i och ur hängmattan och fram och tillbaka med krocketspelet. Tänk om man hade den energin!! det enda jag har kvar är det där klumpiga som barn ofta har, Frida påpekade mina fläckar på tröjan :-)  Jag borde fötts med en fastsydd haklapp runt halsen!

När alla gäster åkt hem gick jag in och la mig på soffan för den kände sig väldigt ensam. Jag har ju inte legat där på hela dagen!!  Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud utanför fönstret, där satt en skata på bordet och åt upp mina doftljus!!!  Så om ni ser en skata men orange apelsinfärgad näbb och diarré så säg åt den - du har själv satt dig i denna situationen!