torsdag 4 september 2014

Höstkänslor med förhinder..


Tiden är ur led... ja eller vädret i alla fall. Jag hade ju planerat en lång varm indiansommar med vilodagar vid havet där man kunde slappa av i all sin glans. Men i stället har det regnat som aldrig förr, endast dom senaste dagarna .har det kommit in lite "sensommarvärme".
på arbetet är vi i fullgång med att planera musik och teater för våra brukare inom handikappomsorgen. Det är mycket att tänka på speciellt när huvudet inte riktigt hänger med men jag tröstar mig med att det verkar finnas politiker som har huvudet helt under armen och ändå ställer dom upp i valet... då kan det väl kvitta om jag glömmer lite småsaker. Jag arbetar ju på 2 ställen inom kommunens dagligaverksamhet och på det andra stället ( Lilla butiken i Broby) är det full rulle på höst och vinter pysslet. Det stickas och virkas, målas och snickras ja tom planeras för adventspyntet som komma skall!! mina kollegor och brukare är fantastiskt duktiga och påhittiga!! gå gärna in på vår Facebooksida och kolla eller ännu hellre kom in till oss i butiken!!
Vill du ha någon originell grej till hemmet eller till dig själv är denna butiken kanon.


Nu börjar det närma sig teatertider och detta innebär manusskrivande och träning,jag är verkligen på hugget i höst även om jag känner mig som en överkörd flodhäst vissa dagar. Nu ser jag ju även positivt på detta och konstaterar nöjt att jag i alla fall inte liknar en sådan.... kanske mer som en liten knubbsäl i så fall och dom är ju så förbaskat söta så det gör inget..

Här om dagen fick jag kallelse till återbesök på bröstcentrum med mamografi och kontroller, jag trodde inte att jag skulle reagera på kallelsen men det högg lite extra i magen och jag har sovit lite dåligt sen dess. Jag försöker vända på det och tänka mer här och nu men ibland så funkar det bara inte och då får man oroa sig ett tag för att sedan gå vidare. Jag har i alla fall blivit bättre på att ta mina pauser då och då.
Just i kväll har jag suttit ner och njutit av mina sista finska piroger som mina släktingar tog med sig. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar