Raketerna ven runt huvudet när kompisens storebror var raketmästare för en kväll. Jo för på denna tiden fanns inga åldersgränser på raketer, Man förstod liksom inte riktigt farorna med raketer och barn.
Som tur var gick det för det mesta riktigt bra för oss alla förutom att vissa föräldrar hade en mycket besvärlig huvudvärk dagen efter.
På denna tiden sprang vi omkring med stickade yllekläder som kliande så förbenat att vissa kroppsdelar var alldeles röda, detta förstod inte dom vuxna heller på denna tiden, så hade ju alla det.
Konstigt nog hade man en speciell vi känsla som innefattade alla barnen runt i kvarteret. Man hade alltid någon man kunde leka med. Ålder och kön spelade inte så stor roll. Vi lekte indianer och vi spelade landhockey för fulla muggar. Och hade man ingen egen klubba fick man låna av kompisarna. Vi köpte våra första livsfarliga miniskidor och susade ner för backen mellan träden.
Oxå detta gick hyfsat bra , nåja en och annan bula i pannan och någon bruten skida blev det väl men vem minns det.
På denna tiden började man uppmärksamma sina föräldrar och deras vänner på ett annat sätt, ja på denna tiden hette det inte att föräldrarna skulle vara bra förebilder för sina barn. Det uppfanns först på mitten av 70 talet. Jag minns med pirr i magen alla nya ord man lärde sig i smyg, kaffegök, madasyp och köddagummi.... jo för så pratade man på denna tiden!
Det var liksom dåtidens shit, fuck och bitch.
Nu kan man ju hoppas att folk har bättre förstånd och inte dricker sig "dumma" varken på Nyårsafton eller någon annan dag när det finns barn i närheten.
Men den lilla flickan växte i alla fall upp och blev en ganska positiv typ med visst sinne för humor. När hon såg tillbaka på sitt liv så insåg hon att livet oftast blir bättre ju äldre man blir, visserligen blir hälsan lite sämre men humorn utvecklas ju oxå så man kan kanske ta vissa hälsoproblem med en klackspark...
Så från oss alla till er alla ett riktigt Gott Nytt År!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar