Musik och vänskap..

Något av det trevligaste jag vet är olika musikaliska möten, känslan att få möta och samverka med duktiga musiker/ sångare är helt enkelt underbar! Människor som inte funnit musiken på detta sätt kan lätt missförstå dessa mötena, på något sätt är ju musiken ålderslös och könlös och man "hittar" varandra i noter och toner.
Ofta byggs det då oxå upp en fin vänskap som man kan plocka upp när som helst. En av mina musikvänner är Arne, vi träffades 91/92 och började spela ihop. Han blev min maestro.
Han finslipade min sång ( han har berättat i efterhand att jag lät som en "dålig" Dolly Parton kopia) . När jag sedan kom med i Goingerevyn fanns där många andra duktiga musiker som lärde mig mycket, på senare år har jag även fått en duktig sångpedagog  ( Linda) i min närhet.
Jag är nog som lyckligast när jag håller på med musik och teater men jag har oxå högst krav på mig själv då så det är samtidigt tufft emellanåt. Nu skall jag väl erkänna att med åren har jag sänkt kraven på mig själv och försöker tänka att bara man har kul och glädjer folk så är det ok.Det finns inte mycket som slår att sitta och jamma en kväll för skoj skull.
Just nu när jag lever i en konstig bubbla där koncentrationen och orken inte längre räcker till så kan jag ändå alltid ta emot musiken och känna mig glad.

Snökaos och spritkonsumtion...

Snön virvlar runt i hela kommunen ( ja i resten av sverige oxå tror jag). Att ta sig till jobbet i dag var en pers. Visst är jag lite extra försiktig när det är snömodd och halt, ja kanske till och med lite kärring varning på mig men varför i hela friden måste vissa bilister trycka plattan i botten och köra om i en jäkla hastighet? Har dom inte sett statestiken på antal döda människor som kört för fort och fått sladd?
Nu låter jag verkligen som en gamal "kärring" men det bjuder jag på :-)
Annars är jag hyfsat kry igen efter helgens förkylning, är i alla fall feberfri. Skulle behövt lite  mer energi bara.
Man kan ju undra var den blivit av ;-) 
Aldrig har väl önskan om att få resa bort någon vecka till solen varit större än nu! men jag får väl ligga framför brasan med solglasögon och paraplydrink i helgen och drömma mig bort.. kan ju ta på hunden ett par badbyxor och om jag sedan kisar ser han ut som en liten italienare...
Måste säga att detta vädret har gjort mig till en "alkis" ( i vanliga fall dricker jag bara cider eller vitt sött vin,) jag har försökt bota min förkylning med allt möjligt och det bästa verkade vara äggtoddy med kokhett vatten och konjak. Jag svettades 30 minuter efter att ha druckit den och dagen efter var jag feberfri!! Säger som min Far alltid sa - med god tro och stora skor kan man gå på vatten :-)

Förkylning och hungerskänslor...

Hade så mycket planerat denna helgen men det sket sig då en förkylning satte stopp för planerna.
Nu är jag ju inte dödssjuk men jag har inte varit så här förkyld på många år. Nyser en gång i minuten.
Har prövat självmedicinering med whisky, värme, honung, the, tabletter och glass, inte fasen har nått av det hjälpt  men möjligen glömde jag bort lite hur sjuk jag var....
Här ligger man nu ömsom frusen och ömsom varm, alvedonen tar ner febern för ett par timmar sen stiger den igen. Det riktigt sjuka i det hela är att jag är konstant hungrig/sugen på mat även när jag är sjuk!! måste va några hjärnceller som försvunnit genom åren. Jag ligger där i soffan och drömmer om stekt fläsk med löksås, söndagsstek med gräddsås ja till och med efter ärtsoppa!
Men inte fasen orkar jag laga någon mat, därför stoppar jag i mig det som finns hemma, kex, mackor, fil, frukt. Inte undra på att man ser ut som en Michelingubbe, speciellt nu på vintern när man är blek..
Jag skulle ringt till Micke o grattat honom på födelsedagen men det fick bli ett mess då jag knappt orkar prata.
 Å ja.. Henke är glad över min tystnad ;-)

Gamal o fundersam..

Jag tillhör dem som tycker att det är spännande att bli äldre, speciellt när man tänker på alternativen. Ja det är ju inte så kul att man blir fetare o fetare eller att rynkorna blir fler o fler men det har ändå sin charm. Och ju äldre jag blir desto mer patetisk blir jag, enligt mina barn har jag alltid varit det men nu märker jag ju det själv. Jag tycker tex att det är jättetrevligt att träffa "gamla" klasskompisar/ paralellklasskompisar! Eller gamla barndomskamrater! Visst har några "växt ifrån" en och valt en helt annan väg i livet än min men nuförtiden är detta bara ett spännande kapitel i våra korta liv. Några av oss hade begåvats med läshuvud och kämpade sig igenom olika utbildningar ( jo för även om man har läshuvud får man kämpa som fan har jag lärt mig) vissa av oss hade inte den möjligheten. Själv var jag lite trög....  Men nu står vi här med halva livet kvar ( jo enligt mig är glaset alltid halvfullt) och plötsligt försvinner dem flesta irritationerna som man hade i skolan.
Det finns alltid olika kategorier i skolan rikemansungarna, plugghästarna, nördarna, dräggen. blondisarna, idrottsfreaken och arbetarklassungarna.
Jag är uppväxt i ett socialodemokratiskt hem ,vaggad i kommunals fana, solidaritet var nog mitt första ord och människors lika värde fick jag till mig med modersmjölken. Som alla struliga ungdommar  testade jag dock ändå hur mycket av detta som var sant. Jag är inte politiskt engagerad men är otroligt intresserad av människor. Jag har en egen tro där jag tror på regnets och solens kraft jag irriterar mig på kyrkans ( i många fall) sneda människosyn. I vår kommun har vi präster som är homofober och inte gillar kvinnliga präster, det är enligt mig skrattretande då deras Gud predikar om kärlek. Givetvis finns det religiösa människor med en sund syn på människors lika värde, dom är mer än välkomna i mitt hus.
När man har haft en svår kris som en sjukdom, någon nära anhörigs död, skilsmässa mm så får man sig ofta en tankeställare om livet, man inser att livet är jävligt kort. Jag hoppas att man i framtiden kan lära ut detta till ungdomarna på ett sätt så dom verkligen tar vara på livet här o nu.
Vi måste få göra misstag för att växa, men vi behöver inte göra dom som skadar någon annan.

Utekväll och vilodag..

Igår blev det ett trevligt besök på Brobygästis, vi åt pulled pork med tillbehör, lyssnade på duktiga trubadurerna Lukas och Filip Fridlund (så duktiga och musikaliska killar) samt spelade en musik quiz ( som vi vann!!) . Kan tyvärr inte ta åt mig äran men jag lever ju ihop med ett levande lexikon. Pidde och Fia drog oxå sina strå till stacken så vi vann på en utslagsfråga. 

Det är tyvärr inte så ofta man går på pub längre, man borde göra det för att träffa lite folk och inte bli för jäkla insnöad. Tur att man har vänner som hjälper en att komma ut ibland.

Minns min egen uppväxt då huset ofta var fullt av vänner och annat löst folk :-) . Då var det dansställena som hägrade, i Osby hade vi Grottebacken. Ett dansställe som låg utanför byn i en helt underbar omgivning. Min bästa vän Annika bodde bredvid och vi smög ofta runt i parken speciellt om Wizex var där och övade. 

Dagen i dag började med att jag vaknade med en katt över halva ansiktet, Sigge är otroligt kelen speciellt på morgonen har man riktig otur kan man slå upp sina små blå och stirra rätt in i en kattröv... Jo jag håller med det är lite äckligt men thats life. 

Denna kvällen planerar jag att ligga framför kaminen och gnälla över min jäkla förkylning, som plåster på såret skall jag övertala Henka att göra våfflor med sylt och grädde. 

Djur och natur..

Å så tar vi ett steg bakåt.... åter sjukskrivning (vissa procent) ett tag framöver. Har ju brottats med huvudvärk och koncentrationsproblem sedan sista operationen. Blir stressad av att jag för tillfället är/känner mig dummare än vanligt!
Men det kommer säkert att bli bra , bara jag kan hejda mig lite.
Har kontaktat föreningen Fenix för att prata med någon där. Bara den lilla stunden jag pratade med SSK i telefon kändes bra, trodde jag hade pratat färdigt om sjukdomen men huvudet tycket inte lika dant.
Här hemma har vi haft en "sjukling", sigge har kastreras. Han raglade runt som en stelbent full sjöman. Men nu är han på benen igen.
Pirat har nog fått en släng av hjärnsläpp.. när henke skulle gå ut med honom i kväll vägrade han att lämna infarten!!! Jag gick ut och prövade att få med honom men efter ett par steg vände han och gick hem igen.. Nåja det blev till att ta på kopplet och gå iväg utan att låtsas om att han inte ville, efter 100 m så glömde han bort att va rädd och rundan gick galant
Tänk vad bra om man kunde prata med djuren. Förrästen pratar med dem gör jag hela tiden men dom svarar lite otydligt ibland.

Blommor och vin....

Kylan tränger sig in i märgen trots att termometern bara visar på - 4.
Denna dagen har inte varit till min fördel, försov mig för i morse efter att jag glömt ställa klockan. Snabbduschade och på med en svart skjorta, tyvärr hade inte  min rollon torkat.... bytte till en svart tröja och upptäckte när jag tog på jackan att jag hade ett stort hål i den... som tur är så har vi inga större klädkoder på mitt arbete...
Väl på arbetet mindes jag att kjolen jag tagit på mig är lite för stor ( jo konstigt nog) så jag fick gå och dra upp den hela dagen. Jag hade tyvärr glömt matlådan på diskbänken när jag sprang runt och letade efter bilnycklarna.. Emellanåt önskar jag att jag  inte varit så "hejalös".
Efter jobbet skulle jag handla, (givetvis hade jag glömt min handlarlista) och när jag stod i kön så stod jag och kollade på alla veckotidningarna vid disken och konstaterade att samtliga bar rubriken GÅ NER I VIKT DIN FETA GRIS!! nja nu stod det kanske inte bokstavligen så men budskapet var det samma. Man skall detoxa, 5:2:a, viktväkta, soppbanta ja listan är lång.
Där står man , blek och trött med ett par "volanger" ( bilringar) runt midjan och får dåligt samvete för att man äter gott, men inte fan har man dåligt samvete för att man skräpar ner i naturen eller släpper ut en massa onödiga avgaser ( ja bilen alltså) och förstör jorden för sina avkommor. Tänk vad massmedia är duktiga på att manipulera oss!!
Men istället för att köpa tidningarna så gick jag bort till blomsteraffären och köpte lite blommor till mig själv som plåster på såren. På kvällen unnade jag mig ett litet glas vin och tänkte att livet kan va rätt gott ändå