Nu är det slut på sötebrödsdagarna, jag har börjat banta!! jo för jag vill operera ett nytt bröst och då får man inte vara fet. Ja nu är det ju så att jag är fullt medveten om att jag verkligen behöver gå ner i vikt men jag tycker ändå att man måste få va som man är om man inte mår dåligt av det.
Jag började banta i morse och jag har aldrig förr tänkt så mycket på mat som i dag!! Jag tuggade i mig 2 knäckebrödssmörgåsar som om det var min sista måltid, jag åt äpplet med frenetiskt tuggande så det nästan fradgade sig runt munnen. Jag räknade ut alla points i min mobil och insåg att denna dagen blir lång...
Dom mesta pointsen försvann till lunch och jag började kika på hur många extra jag har...
Det fick bli lite frukt efter jobbet så jag inte skulle svimma ( jo det kändes så!)
Där sitter man med sin mobil helt asocial och bokför varenda liten points som slinker in i munnen, inte fasen hinner man göra något annat vettigt då! Här skrivs inga manus och här bärs inga flyttkartonger nä nu är det points och kalorier som skall räknas...
Å om jag känner mig själv väl så kommer jag nog att orka med det minst 5 dagar ;-) .
Mitt i den tragikomiska situationen är jag glad över att jag i alla fall bestämt mig att göra ett rejält försök!! Å när jag nu har odlat morötter hela sommaren så kan jag ju passa på att äta upp dem nu ;-)
onsdag 5 november 2014
fredag 24 oktober 2014
Morgonbestyr för folk med bra tålamod..
Man vaknar på morgonen , ögonen känns som dom är fulla med grus. Man asar sig ut till toaletten svagt kissnödig efter allt vatten man öste i sig kvällen innan , man hade ju läst i veckotidningen att man har lättare att gå ner i vikt om man dricker mycket vatten.
Urinblåsan känns som en stor zeppelinare redo att sprängas likt Hindenburg katastrofen. När katastrofen är över börjar ögonen äntligen öppna sig. Kläderna som hängde på stolen i sovrummet kvällen innan ligger fint utspridda på golvet efter kattens raveparty natten innan. Nåja tänker man jag skall ju bara jobba inte mannekänga.
Man tar sig ut i köket med ett lätt knorrande från magen, den påminner en om att man glämde äta kvällsmat kvällen innan , ty vatten mättar endast för stunden .
Efter en stunds letande i kylen hittar man både smör och pålägg (vilken fest!). allt går enligt planerna tills man skall öppna den där skinkpaketen man köpte häromdagen. Det är då Helvetet börjar!!! öppnas här står det tydligt i ena hörnan men inte fasen går det att öppna där!! man prövar alla knep, naglar, fingergrepp ja till och med tänderna men icke!! likt ett retfullt kassavalv ligger paketen där och ser helt opåverkad ut.
Nu undrar jag, om mänskligheten kan flyga till månen varför i hela friden kan man inte göra ett påläggspaket som går att öppna??
Nåja när huvudet fungerade igen hämtade jag saxen, Behöver jag säga att den var så slö att den knappt kunde få upp den sega plasten.....
Urinblåsan känns som en stor zeppelinare redo att sprängas likt Hindenburg katastrofen. När katastrofen är över börjar ögonen äntligen öppna sig. Kläderna som hängde på stolen i sovrummet kvällen innan ligger fint utspridda på golvet efter kattens raveparty natten innan. Nåja tänker man jag skall ju bara jobba inte mannekänga.
Man tar sig ut i köket med ett lätt knorrande från magen, den påminner en om att man glämde äta kvällsmat kvällen innan , ty vatten mättar endast för stunden .
Efter en stunds letande i kylen hittar man både smör och pålägg (vilken fest!). allt går enligt planerna tills man skall öppna den där skinkpaketen man köpte häromdagen. Det är då Helvetet börjar!!! öppnas här står det tydligt i ena hörnan men inte fasen går det att öppna där!! man prövar alla knep, naglar, fingergrepp ja till och med tänderna men icke!! likt ett retfullt kassavalv ligger paketen där och ser helt opåverkad ut.
Nu undrar jag, om mänskligheten kan flyga till månen varför i hela friden kan man inte göra ett påläggspaket som går att öppna??
Nåja när huvudet fungerade igen hämtade jag saxen, Behöver jag säga att den var så slö att den knappt kunde få upp den sega plasten.....
söndag 12 oktober 2014
Semester och nya utmaningar..
Så var semestern över, Kreta var som vanligt underbart. Tyvärr hade vi lite taskigt väder hela veckan men visst tittade solen fram emellanåt. Nåja vi åkte med goda vänner denna gången så vi hade fullt upp ändå. Vi fastnade för ett spel som John och Elin hade med sig ( skip-bo ) vi spelade avigt och rätt hela veckan. Det blev en tur in till Chania en dag där vi besökte hamnen. Det brukar vara stimmigt värre där nere men så här sent på säsongen var det ok.
Hotellet vi bodde på denna gången låg på stranden i agia marina. Det var enkelt men helt ok förutom att sängarna var hårda som sten, jag tror att det hade varit mjukare att sova på golvet...
Vi hann med ett par besök till vår favorit restaurang Palirria som ligger direkt på stranden, här har vi ätit många gånger och det känns härligt att komma dit igen.
Det var en lugn vecka då det inte är högsäsong vid denna tiden, många affärer i agia marina skulle stänga inom någon vecka och alla var trötta efter att ha jobbat uppåt 70 timmar 7 dagar i veckan sedan april.Några skulle åka till Skandinavien för att leta jobb över vintern , speciellt Norge verkade locka många.
Vi kom hem vid 16 tiden igår, Rasmus och Frida har bott här medan vi har varit borta och huset var städat och rent ( renare än när jag åkte), så det var bara att packa upp väskorna och börja tvätta.
Nu börjar min roliga höst att krypa närmare, vi håller ju på att fixa det sista på vårt nya hus och förbereder flytt innan jul samtidigt skall jag spela teater ett par helger. Så nu blir det till att spotta i nävarna och köra hårt! Nu är i alla fall mitt favoritkakel uppsatt på wc !!
Vi hann oxå med en tur upp i bergen för att titta på deras krikri getter.
Hotellet vi bodde på denna gången låg på stranden i agia marina. Det var enkelt men helt ok förutom att sängarna var hårda som sten, jag tror att det hade varit mjukare att sova på golvet...
Vi hann med ett par besök till vår favorit restaurang Palirria som ligger direkt på stranden, här har vi ätit många gånger och det känns härligt att komma dit igen.
Det var en lugn vecka då det inte är högsäsong vid denna tiden, många affärer i agia marina skulle stänga inom någon vecka och alla var trötta efter att ha jobbat uppåt 70 timmar 7 dagar i veckan sedan april.Några skulle åka till Skandinavien för att leta jobb över vintern , speciellt Norge verkade locka många.
Vi kom hem vid 16 tiden igår, Rasmus och Frida har bott här medan vi har varit borta och huset var städat och rent ( renare än när jag åkte), så det var bara att packa upp väskorna och börja tvätta.
Nu börjar min roliga höst att krypa närmare, vi håller ju på att fixa det sista på vårt nya hus och förbereder flytt innan jul samtidigt skall jag spela teater ett par helger. Så nu blir det till att spotta i nävarna och köra hårt! Nu är i alla fall mitt favoritkakel uppsatt på wc !!
onsdag 24 september 2014
Minnen från förr...
Pappa berättade ofta om sin barndom om hur han tillbringade sina första år i det gamla fattighuset i Stenestad på söderåsen. Han berättade historier om människor som betraktades som original runt i bygden, jag minns en historia om en man som skulle bygga ett "babels torn" alltså ett torn som skulle nå upp till himmelen. Jag och pappa gick in i skogen och hittade resterna från ett av tornen och jag tyckte att det var spännande med människor som vågade gå sin egen väg.
På den tiden betraktades man som original och man fick inte någon riktig diagnos.
Förmodligen hade man i dag fått någon fin bokstavs kombination som hade inneburit att man hade hamnat i facket funktionshindrad.
Jag brukar tänka att vi alla är lite funktionshindrade, jag menar jag kan t:ex inte byta olja på bilen utan måste ha hjälp med det.
Ibland undrar jag om det var då min förkärlek för att arbeta med människor började.
Nu är jag vuxen ( jo man får kalla sig det även om hjärnan inte hängt med riktigt medans kroppen blivit lite övervuxen) och i dag kan jag sakna alla pappas berättelser och skäms lite över att jag inte alltid var så intresserad.
Men gjort är gjort och mitt sätt att rätta till det är att fortsätta skriva oavsett om någon vill läsa det jag skriver eller inte.
torsdag 18 september 2014
Höstmörker och planering...
Hösten är för mig lite dubbelbottnad, Jag gillar inte mörkret och brukar bli trött både mornar och kvällar. Men då försöker jag pigga upp mig själv genom att spela teater. I fjol blev det inget av med det efter min canceroperationer men nu är jag på G igen!
Årets buskis heter " Ceremoni med förhinder" vi spelar 24,25& 31 oktober samt 1,7 & 8 november i Sibbhultsfolketshus. Beställ biljetter från kulturhuset i Broby mail biblioteketbroby@ostragoinge.se eller ring på 044-7756140 . För att orka med allt så är det viktigt att hålla huvudet så ner varvat som möjligt. Det gör jag genom att planera, se till att jag har ett par kvällar då jag inte har något annat inbokat. Det innebär ju att huset är lite mer ostädat kanske men det priset är bättre att ta än att kroppen tar stryk
Jag har skrivit ett buskismanus och den håller vi på att öva på för fullt. Om man inte själv har något man brinner för så inser man nog inte att det är energigivande att hålla på med teater, alla dessa härliga teaterapor som bjuder på sig själv.
Jag tror att vi skrattar 90% av tiden vi övar!
Vi jobbar nog ganska amatörmässigt och vi använder manuset som en grund att utgå ifrån och får på så sätt en pjäs som bygger på det vi är bra på i stället för att följa manuset slaviskt.
Detta är ett roligt sätt att jobba fram en pjäs på, alla kan känna sig delaktiga och vi har roligt samtidigt. Nu är det ju ändå så att regissören alltid har sista ordet och om det blir för många galna ideér så måste ju någon stoppa det :-)
onsdag 10 september 2014
Tabu eller ej...
Funderat mycket på alla konstiga tabu vi använder oss av i vardagen,
det är tabu att prata om många saker som t:ex att männen blir tunnhåriga, att kvinnor över 40 får långa skäggstrå, eller att karlarna i en viss ålder alltid pissar på fötterna oavsett hur närma toastolen dom står eller att man får gaser när man äter viss mat eller att brösten oftast är platta och långa när man närmar sig 50, och att hemorrojder är ett jävla gissel för dem som har det.
Är tabu bra eller dåligt?
I vissa kulturer är det tabu att vistas bland andra när man har mens...
det borde vi kanske införa i vårt land :-) ja tänk vad gött att åka till en avlägsen stuga en vecka i månaden och slippa all stress, att bara ta hand om sig själv och sin kropp.
Nu är det ju dock så att många tabu håller på att försvinna med den nya generationen som växer upp, är det bra eller dåligt? vi läser ju varje vecka i skvallerblaskorna om kändisar som förstorar sina bröst eller fixar till sina blygdläppar. Vill vi egentligen veta det?
Å nuförtiden har vi ju kläder som håller in och pushar upp allt från rumpan till kärlekshandtagen, man har ju för fasen mer kläder när man närmar sig 50 än en nyfödd bebis, inte undra på att vi kvinnor får problem med att hålla tätt, det tar ju 10 minuter innan vi fått av alla hållinkläder!!!
Ja inte fasen vet jag och egentligen bryr jag mig inte så mycket men ibland far ju tankarna runt i huvudet utan att man styr över dem :-) å bilder på grönsaker kan ju inte vara tabu.....
det är tabu att prata om många saker som t:ex att männen blir tunnhåriga, att kvinnor över 40 får långa skäggstrå, eller att karlarna i en viss ålder alltid pissar på fötterna oavsett hur närma toastolen dom står eller att man får gaser när man äter viss mat eller att brösten oftast är platta och långa när man närmar sig 50, och att hemorrojder är ett jävla gissel för dem som har det.
Är tabu bra eller dåligt?
I vissa kulturer är det tabu att vistas bland andra när man har mens...
det borde vi kanske införa i vårt land :-) ja tänk vad gött att åka till en avlägsen stuga en vecka i månaden och slippa all stress, att bara ta hand om sig själv och sin kropp.
Nu är det ju dock så att många tabu håller på att försvinna med den nya generationen som växer upp, är det bra eller dåligt? vi läser ju varje vecka i skvallerblaskorna om kändisar som förstorar sina bröst eller fixar till sina blygdläppar. Vill vi egentligen veta det?
Å nuförtiden har vi ju kläder som håller in och pushar upp allt från rumpan till kärlekshandtagen, man har ju för fasen mer kläder när man närmar sig 50 än en nyfödd bebis, inte undra på att vi kvinnor får problem med att hålla tätt, det tar ju 10 minuter innan vi fått av alla hållinkläder!!!
Ja inte fasen vet jag och egentligen bryr jag mig inte så mycket men ibland far ju tankarna runt i huvudet utan att man styr över dem :-) å bilder på grönsaker kan ju inte vara tabu.....
torsdag 4 september 2014
Höstkänslor med förhinder..
på arbetet är vi i fullgång med att planera musik och teater för våra brukare inom handikappomsorgen. Det är mycket att tänka på speciellt när huvudet inte riktigt hänger med men jag tröstar mig med att det verkar finnas politiker som har huvudet helt under armen och ändå ställer dom upp i valet... då kan det väl kvitta om jag glömmer lite småsaker. Jag arbetar ju på 2 ställen inom kommunens dagligaverksamhet och på det andra stället ( Lilla butiken i Broby) är det full rulle på höst och vinter pysslet. Det stickas och virkas, målas och snickras ja tom planeras för adventspyntet som komma skall!! mina kollegor och brukare är fantastiskt duktiga och påhittiga!! gå gärna in på vår Facebooksida och kolla eller ännu hellre kom in till oss i butiken!!
Vill du ha någon originell grej till hemmet eller till dig själv är denna butiken kanon.
Nu börjar det närma sig teatertider och detta innebär manusskrivande och träning,jag är verkligen på hugget i höst även om jag känner mig som en överkörd flodhäst vissa dagar. Nu ser jag ju även positivt på detta och konstaterar nöjt att jag i alla fall inte liknar en sådan.... kanske mer som en liten knubbsäl i så fall och dom är ju så förbaskat söta så det gör inget..
Här om dagen fick jag kallelse till återbesök på bröstcentrum med mamografi och kontroller, jag trodde inte att jag skulle reagera på kallelsen men det högg lite extra i magen och jag har sovit lite dåligt sen dess. Jag försöker vända på det och tänka mer här och nu men ibland så funkar det bara inte och då får man oroa sig ett tag för att sedan gå vidare. Jag har i alla fall blivit bättre på att ta mina pauser då och då.
Just i kväll har jag suttit ner och njutit av mina sista finska piroger som mina släktingar tog med sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








