Vardagslunk med förhinder..

Nu börjar vardagen hitta tillbaka igen efter resor och festligheter. I dag frågade jag min kropp om den ville ut med stavarna igen - ja svarade den, om vi bara går en liten runda och inte stressar..
Ok svarade jag , så gav vi oss ut 3 km i den underbara skogen kring Vanås slott.
Tänk vad fiffigt vi har det som är sambos med våra kroppar, man kan nästan alltid få ett ärligt svar om man frågar :-)

I dag skall jag övertala min man att köra till Oppmanna plantskola för lite nya inköp. Denna tiden på året är enligt mig den bästa i trädgården, alla förväntningar om skördar av olika sorter. Att få vara naiv i sin tro om stora tomater, kilovis med potatis och litervis med jordgubbar känns härligt.
borta är minnena från året innan när tomatplanterna inte ville producera mer än ett par små jävla tomater och inte något annat heller för katten hade använt grönsakslandet som toalett hela våren...

Sommaren är nära....

Sista veckorna har varit fyllda av glädje och känslosvallningar. I helgen gifte sig min äldste son  med sin Mikaela och dom valde att vigas på en helt magisk plats på Eriksbergs naturreservat.
Hela dagen blev ett minne för livet för oss alla, vi började med vigsel på soliga klippor alldeles invid havet. Jag kunde givetvis inte hålla tårarna borta och tänkte för mig själv att Freddie i många lägen påminner om min bortgångna far .

Sedan blev det middag på säteriet, en fantastisk blandning av olika sorters viltkött som fullkomligt smälte i munnen!
Efter maten gick vi en trappa ner till spa avdelningen, här kunde vi njuta av utsikten över "savannen" med alla djuren och några av oss badade även i bubbelpoolen.

Vädret sista veckan har varit fantastiskt och jag har njutit av att pyssla lite i trädgården, jagoch några av mina arbetskollegor  var i Kristianstad och gick ett lopp med våra brukare, det blev en jättetrevlig kväll i tivoliparken.
Veckan avslutades på ett underbart sätt, fina blommor från Frida och Rasmus och sedan kom Freddie och Mikaela och bjöd på middag på Broby gästis.
Nu håller jag tummarna på att resten av sommaren rullar på i samma goda anda, förra sommaren försvann ju i ett nafs i cancerns tecken.

Semester och trosbekymmer....

O

Sådär, nu har vi varit på Rhodos en vecka. Rasmus och hans bästa kompis Sanna var men och det var även mina vänner Monica och Kent och deras barn.

Vi åkte från Kastrup denna gången , fick lite pissiga tider då det inte gick tåg som passade så vi fick sitta på golvet på Kastrup ( alla sittplatser var upptagna) i 3 timmar innan incheckningen öppnade. 

Nåja allt gick bra ändå och när vi kom fram till hotellet ( Epsilon) i Faliraki blev vi positivt överraskade. Inredningen var omodern och sliten men det var mycket välstädat och rent. Vi fick dessutom havsutsikt allihop!

Det var ju lite försäsong på Rhodos ännu så vi behövde inte trängas med så många andra gäster.

När jag packade upp resväskorna upptäckte jag att jag inte tagit med mig några trosor!! snacka om att vara snurrig i planeten... hela veckan letade jag efter normala trosor i min storlek ( utan hemorojdsnöre i röven) men icke!!! Vad har jag nu lärt mig av detta? jo att grekiskor använder chanelkopier i storlek mini och när inte dom  passar längre så syr dom nya av örngott eller nått...

Jag klarade dock detta galant, använde bikini på dagarna, trosor på kvällarna, Henkes kalsonger på nätterna och tvättade allt mellan användningarna. Tror snickaren på hotellet fortfarande är chockad efter att ha sett mig  entudad iklädd endast ett par herrkalsonger på balkongen.

Vädret på resan har varit ok, lite molnigt emellanåt och någon liten regnskur men annars mest sol och bad.

Var kväll avslutades i bästa turiststilen med att vi gick ner till mamas ( restaurang på hotellet) och tog vars en drink och sjöng snapsvisor. 

En av dagarna åkte vi buss in till Rhodos stad för att shoppa, vi slank in på en bar och beställde något att dricka, jag tog en pinacolada ( givetvis) Sanna en brezzer och Henrik o Rasse en stor öl. Gissa om vi blev chockade när dem kom ut med en "bootbeer" dvs ett stövelglas med 2 liter öl. Först skrattade vi men sen blev man lite irriterad över att dom inte informerade om storleken eller priset ( 16 Euro). Henrik orkade inte mer än ca en liter men Rasmus "offrade" sig och drack ca 3 liter på 45 minuter..... vet inte om man som mor skall vara chockad eller stolt :-)

På kvällarna åt vi middag ihop allihop, det var mysigt. Eftersom Monica och Kent hade barnen med sig så har man ju lite olika intressen på aktiviteter, men vi åkte i alla fall "little fun train" ihop.

Vi trodde det skulle bli en rundtur runt Kalithea och Faliraki men efter 15 minuter släppte tåget av oss på ett ställe som hette Kalithea springs..... 

Här fanns det ståtliga fontäner men inte en gnutta vatten!!! torrt som i Saharasöken.

Där fanns oxå en gammal renoverad byggnad som var otroligt vacker med en fontän mitt i centrum, även denna utan vatten. Kändes lite som om vi skulle gå in på skånesdjurpark om djuren sålts....

Var gång vi är ute och reser så brukar någon bo i vårt hus och sköta om djuren mm så även denna gång. Frida bodde här och djuren var finare i pälsen än dom varit på bra länge, värre var det med mina planter som jag planterade i våras, gröna fingrar är inte Fridas grej ;-) 

Huvudet på skaft eller skaftet på huvudet?

I vår släkt är vi högljudda, pratglada och  oftast positiva. Några av oss är dessutom lite klumpiga
( spiller och snubblar mycket) vi kan bli lite "to mutch" ibland. Men vi är ju skapta såna så nån jäkla mening med det finns det väl. Vi har oxå en förmåga att prata innan vi tänker ( i sanningens namn så är det inte alltid vi tänker efteråt heller, men det finns så många andra som gör det ät oss)
Det vi där emot är väldigt bra på är att bjuda på oss själva! Som när Frida kom hem och sa - visste ni att  Cajsa Bergqvist  har blivit Somalier???  ( det tog en stund innan jag fattade att det var sommelier hon blivit).

Eller när syrran tyckte att hennes gräsklippare klippte dåligt och hon bestämde sig för att lämna in den på lagning. - var har du knivarna då? sa reparatören. - Knivarna ?frågade syrran inte vet jag....
Vi andra förstod snabbt att hon säkert tappat knivarna och inte märkt något...  man kan ju trampa ner gräset om man går fram och tillbaka tillräckligt mycket :-)
Själv har jag gjort massor med tabbar, som när jag åkte till veterinären med hunden för han luktade så illa. Jag trodde det var urininfektion men det visade sig vara vanlig "flens"... hm... betala 350 kr för att veta att hunden har flens kändes sådär...

Glädje och förhoppningar..

Så går det framåt igen, fick en stafylokockinfektion och en 5 cm stor varböld i bröstet. Det blev sista stöten på den lilla energin jag hade. Men jag överlever nog det oxå ;-)
Jag har blivit " farmorssyster" igen till en liten Lennon!! Kristoffer och Elin har fått sitt tredje barn <3
Denna sommaren SKA jag komma dit (Taberg & Vaggeryd) och gosa med alla barnen.
Mina stavgångspromenader har legat lite på is sista dagarna efter som kroppen sa ifrån. Men jag lyckades nå mitt mål på 100 km på 6 /7 veckor. För mig är detta kanon ( å man skall ju bara tävla mot sig själv eller hur!). Jag har dock promenerat lite smårundor med Pirat och njutit av naturen.

Passade på att investera i ett par nya löparskor, låter coolt när man säger att man har "löparskor" för i sanningens namn så skulle jag aldrig springa utan att något jagade mig..

Jag har oxå varit på realeseparty för en cd som några av mina vänner inom handikappomsorgen har varit med att göra. Det blev en härlig fest där Zara Kronvall Sigfridsson, Jan Johansen och Agnetha Almqvist  framförde låtarna. Så fantastiskt duktiga!!

Nässelplockning med förhinder ....

Så fortskrider våren och så även pollensäsongen. I dag var jag ute och promenerade med mina stavar och Pirat, efter ett par km så hade jag ont i mitt bröst ( har fått en stor öm knuta i bröstet) jag tog stavarna i ena handen och höll om bröstet med andra, förmodligen gick jag i tankar för när jag tittade upp låg där ett äldre par och plockade nässlor i bredvid stigen. I samma stund går Pirat bort och pissar rätt över nässlorna....
Hoppas dom inte kände igen oss... i så fall kommer det att gå många skumma rykten dom närmaste månaderna.
Valborgsmässoafton firades i goda vänners lag . God mat och trevligt sällskap gjorde kvällen härlig. Har minnen från mina barndoms Valborgsfirande från Osby, man gick alltid ner till sjön och kollade på bålet. Som jag minns det var det alltid svinkallt ibland med lite snöblask virvlande runt huvudet. När man sedan blev lite äldre och fick vara ute lite senare så hade man ibland korv med sig och grillade när alla människor hade gått hem.

Dom närmaste dagarna hade jag planerat tillbringa i trädgården, gärna i solstolen med ett glas rosé i handen.. men vädret är inte riktigt lika bra som för några dagar sedan  så vi får väl se hur det blir med det. Visserligen så kan man kan ju lika gärna sitta i solstolen med en filt och en kopp varm choklad med mintu i , man är väl flexibel eller hur!!!